Mot bättre tider?

Kanske är det för tidigt att andas ut efter den värsta internationella ekonomiska krisen sedan trettiotalet, kanske inte. Äntligen kommer faktiskt uppgifter om att varslen minskar och att konjunkturen är på väg att vända. Enligt konjunkturinstitutet ökar tillväxten nästa år.

Jag sitter i riksdagens socialförsäkringskutskott och har naturligtvis varit mycket delaktig i arbetet med de nya sjukförsäkringsreglerna. Det allt överskuggande målet för Alliansen har varit att arbetslösa ska få jobb eller utbildning och att fler sjuka inte bara ska bli friska utan också komma tillbaka till ett aktivt arbetsliv. Nu tyder siffrorna också på att färre är sjukfrånvarande från arbetet. Enligt en rapport av Svenskt Näringsliv har sjukfrånvaron minskat de senaste åren. Det är verkligen glädjande samtidigt som enstaka exempel på hjärtlösa beslut om indragen sjukpeng tyvärr fortfarande förekommer. Reglerna i socialförsäkringarna måste tolkas korrekt men också med sunt förnuft och medmänsklighet.


För mig som socialliberal är alltid utgångspunkten att människor ska kunna misslyckas och ha möjlighet att komma igen och att en längre tids sjukdom inte ska behöva slå ut människor från arbetsmarknaden. Min förhoppning är att nästa år ska ännu fler få chansen att komma tillbaka och börja om igen.

Visst är debatterna dumma ibland

I en artikel i Expressen kallar Anna Dahlberg debatten om sjukförsäkringen för ”årets dummaste debatt”. Det ligger mycket i hennes slutsats. Vi går nu från ett system där massor av människor dömdes att leva som förtidspensionärer med låg ersättning till ett system där människor tidigt får hjälp med rehabilitering och arbetsträning. Säkert finns det alltid saker som kan göras bättre, men dagens verklighet måste vägas mot gårdagens.

Själv tänker jag på alla dem som efter tolv månaders sjukskrivning på deltid tvingades välja mellan att helt sluta arbeta och förtidspensioneras eller försöka gå upp till heltid. Många av dem klarade inte av att så hastigt gå tillbaka till arbetet. När S-regeringen bestämde sig för att halvera sjukförsäkringarna löste man det genom att förtidspensionera 140 personer om dagen.

Inte hårdare regler för svårt sjuka

Det har varit hårda ord om att människor drabbas av de nya sjukförsäkringsreglerna. Framför allt en artikel om svårt sjuka cancerpatienter, har med rätta upprört människor. Även jag blev förvånad och bekymrad. För mig är ju hela idén med att reformera sjukförsäkringen att människor ska få mera hjälp och stöd än tidigare. Sjuka ska inte heller redan efter tolv månader förpassas bort från arbetslivet till förtidspensionering, vilket skedde i det gamla systemet

Nu har Försäkringskassan gått igenom ett antal fall med bedömningar av cancerpatienters rätt till sjukpeng. Kassan konstaterar att bedömningarna inte blivit hårdare med regeringens nya regler.

Det känns naturligtvis bra. Som politiker är man ibland osäker om hur nya lagar kommer att slå i verkligheten. Men för att undanröja alla tvivel arbetade vi i utskottet fram förtydliganden, så att reglerna nu är ännu klarare om att sjuka människor självklart inte ska behöva arbetsträna, om det är olämpligt med hänsyn till deras hälsa eller behandling. Genom ett så kallat utskottsinitiativ har vi nu föreslagit ett förtydligande tillägg till beslutet om sjukförsäkringen. Beslut om tillägget kommer att fattas på måndag.

Sjukförsäkringen

I dagens debattartikel i DN tar författarna upp en mängd viktiga frågor om hur sjuka människor behandlas i sjukförsäkringssystemet, Den debatten är viktig och måste ständigt pågå. Min socialliberala utgångspunkt är att vi alla helt plötsligt kan råka ut för något som gör det omöjligt att arbeta. Därför måste vi värna att människor som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska få en dräglig ersättning och samtidigt erbjudas vård och rehabilitering.

I dag blir färre människor långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade jämfört med för några år sedan. Alliansens rehabiliteringskedja hjälper människor tillbaka till ett aktivt liv. Satsningarna på en aktiv socialförsäkringspolitik inriktar sig på ett individuellt utformat stöd till de sjukskrivna. Passiviteten är bruten.

Alla som kan arbeta ska också arbeta, men det har aldrig varit riksdagens mening att svårt sjuka människor ska arbeta. Riksdagen har till exempel beslutat att människor med allvarliga sjukdomar ska kunna få full sjukpeng i obegränsad tid, och riksdagen har också beslutat att prövningen mot hela arbetsmarknaden ska kunna skjutas upp om ett arbete vore skadligt för hälsan. När det sedan kommer till konkreta beslut är det Försäkringskassans uppgift att tillämpa lagen om sjukförsäkring.

Själv har jag ibland blivit upprörd, när jag läst om enskilda beslut av Försäkringskassan, både under den förra och under den nuvarande regeringen. Ibland har det då visat sig att medieuppgifterna varit felaktiga, men ibland har det också visat sig att Försäkringskassan faktiskt haft fel i sina beslut. Ett exempel härom veckan var, när gravida till sist fick utökad rätt till sjukpeng, genom ett överklagandebeslut.

Givetvis kan vi som är politiskt ansvariga inte bara slå oss till ro med att så många fler människor får bättre hjälp i dag jämfört med för några år sedan. Regeringen kommer att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp hur tillämpningen av lagarna förhåller sig till domstolarnas beslut om överklaganden. Om det visar sig att tillämpningen av lagen i vissa fall inte överensstämmer med riksdagens avsikt, måste vi naturligtvis göra något åt det.

,