PISA-rapporten om skolan

Gårdagens PISA-rapport om femtonåringars skolresultat visar att de senaste årens skolreformer varit nödvändiga. Många tyckte för några år sedan att vi folkpartister överdrev, när vi talade om att skolresultaten försämrades. Nu ser vi tydligt att den gamla skolan försämrats år från år under en period på minst tjugo år.

PISA - undersökningen gäller de femtonåringar som gick i årskurs 9 våren 2012, det vill säga den sista generationen som gått igenom hela den gamla grundskolan.

2011 – 2012 genomfördes ny läroplan med tydliga mål för grundskolan, nya betyg i flera steg, fler nationella prov. Ordentlig uppföljning kombineras med rätt till stöd och hjälp för elever som behöver det.

Det blir allt tydligare att vi inte kan ha en skola som lämnar eleven i sticket. När eleven själv ska planera sin undervisning, och det saknas struktur, då drabbas de elever som behöver skolan allra mest.

PISA-undersökningen är ett domslut över den misslyckade skola som vi nu i Sverige äntligen förändrar.  

 

 

 

Nya villkor för TV och radio

Jag debatterade under gårdagen framtid och nya villkor för Public service.

Nu har vi i riksdagen beslutat om villkoren för Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion.  Jag tycker det är viktigt att Sverige har public service, det som på svenska kallas radio och TV i allmänhetens tjänst.

Regeringens proposition om Public Service har titeln Bildning och tillgänglighet. I de nya sändningsvillkoren förstärks bildnings- och utbildningsuppdraget. Tillgängligheten ska öka genom en årlig ökning av sändningar med syntolkning, teckentolkning och uppläst text. De nationella minoritetsspråken ska få större utrymme. 

Förutom public service ska vi självklart ha bra möjligheter för privat kommersiell radio och TV. Bland annat därför skissar propositionen upp en strategi för digitalisering av radion, så att fler kan sända.

 Själv är jag övertygad om att allmänt finansierad public service med ett brett uppdrag har en viktig roll att spela. Alla ska kunna ta del av ett brett utbud – nyheter, samhällsinformation, kultur, idrott, men också underhållning av hög kvalitet med mera. Det ska finnas plats dels för det lättsamma men också för det allvarliga och det granskande.

 Riksdagsbeslutet innebär att en ny avgiftsform ska utredas under de närmaste åren. Det är viktigt och Folkpartiets landsmöte skrev förra veckan in i partiprogrammet att TV-licensen i sin nuvarande form ska avskaffas. En ny typ av avgift ska garantera oberoendet för public service och ligga utanför skattesystemet.

Skolbibliotek en nödvändig resurs

Läsförmåga är verkligen en nyckel till delaktighet i vårt samhälle. Den lilla flickan eller pojken som inte knäcker läskoden kommer hopplöst efter i skolan och i vuxenlivet.

Genom tiderna har furstar och diktatorer bränt böcker för att hindra folk från att tänka för mycket  själva. Men man kan skada kulturen även på andra sätt.  Ray Bradbury sade bland annat: ”Man behöver inte bränna böcker för att göra slut på en kultur, det räcker med att få människor att sluta läsa.

I regering och riksdag har Folkpartiet hårt drivit frågan om satsningar på lässatsningar i skolan och på biblioteken. Den nya bibliotekslagen som beslutades häromdagen i Riksdagen är ett fint exempel på det.

Den nya skollagen säger också att alla skolor ska ha skolbibliotek. Nu föreslår vi i programförslaget till Folkpartiets landsmöte att utbildade bibliotekarier ska ansvara för skolbiblioteken, hjälpa och uppmuntra barnen till läsning. Jag tycker det är en mycket god tanke att biblioteket inte bara ska vara ett obemannat lager för böcker.   

 

Skrota inte premiepensionen!

Stefan Löven (S) vill avskaffa den lilla delen fondsparande som finns i pensionssystemet, det så kallade premiepensionssparandet. Utspelet kommer överraskande, eftersom Thomas Eneroth (S) enligt Göteborgsposten nyligen sagt att premiepensionen inte ska avskaffas men minska i omfattning.

Tanken bakom premiepensionssystemet var bland annat dels att människorna själva skulle få påverka en del av sitt pensionssparande och dels att pensionssparandet skulle få glädje av vinsterna i aktieutvecklingen.  

När det nya pensionssystemet infördes var det få som anade att vi skulle ha två börskrascher inom loppet av ett decennium. Trots det står faktiskt just nu de allra flesta PPM-spararna på plus.

Jag menar att det är bra att en del av pensionskapitalet är placerat i aktier och att det är bra att pensionsspararna själva får bestämma över åtminstone en liten del av det obligatoriska sparandet. Men även om premiepensionens grunddrag håller kan det säkert behövas några förändringar i systemet.

Så mycket som 800 fonder att välja mellan kan göra systemet oöverskådligt och valsituationen komplicerad, så kanske ska man minska antalet fonder. Informationen om risker och möjligheter kan bli bättre, och ingen ska känna sig tvungen att välja. Det statliga ickevalsalternativet ska kännas tryggt för den som vill slippa fundera över fondplaceringar.

Min utgångspunkt inför förhandlingarna mellan partierna i pensionsarbetsgruppen är att premiepensionen ska vara kvar i nuvarande omfattning, men att olika justeringar och förbättringar bör diskuteras.     

 

 

Sverige ojämlikt?

Nu har riksdagen börjat komma i gång, som vanligt flera veckor före det ”högtidliga öppnandet”, 17 september.

Häromdagen hölls en riksdagsdebatt om ojämlikheten i Sverige. Oppositionen upprepade att inkomstklyftorna stigit och fattigdomen ökat. Detta blir inte sannare bara för att det upprepas. Tvärtom har alla fått det bättre i Sverige och de inkomstskillnader som ökat ökade framför allt under Socialdemokraternas sista år vid makten.

Folkpartiets Carl B Hamilton visade i debatten dels hur felaktiga uppgifterna om klyftorna är och dels vilket dåligt mått på välfärd det innebär att endast mäta inkomstskillnader. Både Grekland och Tjeckien till exempel har mindre inkomstklyftor än Sverige, men har människorna där verkligen högre levnadsstandard?

Nyheter för radio och tv

Nu har regeringen presenterat sina förslag till nya villkor för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Från Folkpartiets sida är vi som helhet nöjda, Vi har fått med mycket av det vi tycker är viktigt för det som vi kallar för public service - radio och tv i allmänhetens tjänst. Men tv-licensen är tyvärr fortfarande kvar som om inget hänt sedan 1900-talers slut. 

Utgångspunkten är att hela befolkningen också i fortsättningen ska ha tillgång till radio- och tv-program, som har ett brett utbud med underhållning, samhällsbevakning och kultur. Jag uppskattar särskilt satsningen på Utbildningsradion och ett nytt tydligare utbildningsuppdrag med bland annat satsning på läsning. Det är också bra med ökade krav på SVT att bli tillgängligt för människor med funktionsnedsättning och det är bra med ökat krav på att programmen ska spegla hela landets mångfald och regionala förutsättningar.

Som sagt får vi tyvärr leva med en gammaldags tv-licens, som innebär att mer än 10 % av dem som borde betala inte gör det och som innebär att man ska tolka om personer kan se tv i sina olika telefoner och datorer.

Jag tycker fortfarande att det behövs ett enkelt system där alla med inkomst betalar samma avgift via skattsedeln. Den avgiften skulle bli lägre än dagens licens, eftersom fler då skulle betala. Enligt regeringens förslag ska ett nytt avgiftssystem kunna utredas före 2020. När vi väl kommer dit, tror jag att det blivit ännu mera uppenbart att ett nytt avgiftssystem behövs.

 

Läsande andraklassare

Allt fler skolor jobbar nu med att förbättra läsförmågan.  Fler ungdomar måste kunna läsa ordentligt, när de lämnar grundskolan. Många läsforskare menar att det i första hand handlar om att helt enkelt öka tiden för läsning i skolan.

Östra skolan i Ystad är ett exempel på en skola som har ökat tiden för läsning.  Jag hälsade på en årskurs 2 där i veckan och fick höra en stunds högläsning. Sedan skrev barnen dikter som de målade bilder til. Varje dag har de dessutom tyst läsning av individuellt valda böcker.

Det var ett roligt besök för mig och det var verkligen trevligt att prata med alla barn och höra om hur de redan kommit i gång med att läsa.

Sådana här exempel måste följas av flera. Det är hög tid att bryta den negativa trenden med sämre läsförmåga i Sverige. Några viktiga första steg är dels den nya skollagen med krav på skolbibliotek och dels den kommande bibliotekslagen som skärper bibliotekens uppdrag att jobba mot ungdomar och skola. 

Satsa på läsning

Satsa på läsning!

Enligt olika undersökningar minskar läsförmågan i svenska skolor. I den internationella PISA-undersökningen tillhör Sverige fyra av tjugofyra länder där läsförmågan tydligt försämrats de senaste tio åren.

I skolan har visserligen Alliansregeringen genomfört ett stort antal insatser – speciallärare och extra stöd, tydlig utvärdering och uppföljning, bättre lärarutbildning  med mera. Mycket mera återstår, till exempel att påverka könsrollerna så att inte pojkar skäms för att läsa böcker, men det är också nödvändigt att låta biblioteken spela en aktiv roll för uppmuntran till läsning.

Biblioteken spelar en nyckelroll för läsning och bildning, både skolbiblioteken och de allmänna biblioteken. Den rollen kan utvecklas och bli än mera betydelsefull.  I Stockholm visar Madeleine Sjöstedt (FP) m fl vägen i en artikel om biblioteken (SVD Brännpunkt).  Biblioteken ska finnas där människor finns, det ska vara enkelt att låna, även elektroniskt, och även skolbiblioteken ska ledas av utbildade bibliotekarier. Experiment med bibliotek på entreprenad är riskabla, eftersom ersättning för antal utlån kan hota kvaliteten.

Om vi sedan också går vidare med att öppna skolan för fler möten med författare och konstnärer, om allt fler lärare aktivt uppmuntrar läsning och om skola och bibliotek kan uppmuntra föräldrarna att läsa för sina barn, då kan vi vända den negativa lästrenden.

Nya bibliotekslagen

Igår var jag på Norra Fäladens bibliotek i Lund och träffade mellanstadieelever. De var med i bibliotekets frivilliga bokklubb efter ordinarie skoldag. Jag fick också träffa bibliotekarier och lärare som berättade om många initiativ för att hjälpa barn att upptäcka glädjen med att läsa böcker. Det var verkligen roligt att se så många barn som älskade böcker och det blev en påminnelse om vilken viktig roll biblioteken kan spela.

Idag har regeringen kommit med en proposition om ny bibliotekslag. Den tydliggör bibliotekens uppdrag att stärka läsningen. Den nya lagen ska slå fast att även lån av e-böcker ska vara gratis.

 Det är ett bra lagförslag, men det måste följas av flera initiativ framöver.  Det behövs fortsatt kraftiga satsningar på att stärka ungdomars läsförmåga, fler utbildade bibliotekarier på skolbiblioteken och rimliga ersättningar till författare för deras arbete. Förslagen i den liggande litteraturutredningen ger här många goda idéer till kommande reformpolitik.

Yttrandefriheten i Ecuador

Tillsammans med den svenska IPU-delegationen deltog jag före påsk i den stora IPU-församlingen (Interparlamentariska Unionen). Mötet ägde rum i Quito, och vi svenskar träffade bland annat delegationen från värdlandet, Ecuador.

Samtalet handlade om Assange och utredningen om hans misstänkta sexualbrott i Sverige. Ledamöterna från Ecuador menade att Sverige hade ett hemligt avtal om utlämningar till USA, och de menade att skyddet för yttrandefriheten gör att Assange ska ha asyl i Ecuador.

Självklart har Sverige inga invändningar mot att Assange flyttar till Ecuador, men misstankar om brott i Sverige måste utredas, och detta har väl ingenting med yttrandefrihet att göra.

I verkligheten blir däremot pressfriheten just i Ecuador allt svagare. Flera samhällskritiska journalister och tidningsägare har anklagats i rättsprocesser för bland annat ärekränkning. Presidenten Correa förbereder en lag som tydligare ska begränsa vad media får skriva om i fråga om politik. Han har också offentligt utnämnt oberoende och privata media till landets ”public enemy”.

 Vid invigningen av IPU fick vi lyssna på presidentens tal, cirka 1,5 timme. I början höll han en lågmäld ton men stegrade successivt tonfallet med kraftiga angrepp på kapitaliststater i allmänhet och USA i synnerhet.

TV-licens för mobil?

Radiotjänst börjar nu kräva in TV-licens för innehav av mobil och surfplattor. Reglerna verkar oklara. I vissa fall kan surfplatta innebära avgiftstvång, i vissa fall inte. Snurrigt!  

Jurister i Göteborg ifrågasätter nu om Radiotjänst tolkar lagen rätt.

Hur det nu än är med reglerna och hur de ska tolkas, så är det dags att hitta ett nytt avgiftssystem som inte beror på vilka apparater man tittar på.

Radiotjänsts nya avgiftskrav kan göra att människor tappar förtroendet för Public Service. Helt uppenbart är det dags för en reformering av licenssystemet. 

Oberoende Public Service behövs för en allsidig och saklig TV och radio. Det behövs ett enkelt system där alla med inkomst betalar samma avgift via skattsedeln. Nivån på avgifterna ska fastsällas för en längre period och inte hänga ihop med skattebeslut i riksdagen.

 

 

Jobba längre?

Allting tyder på att vi går mot en allt längre tid i yrkeslivet. Enligt uppgifter i DN kommer pensionsåldersutredningen att föreslå att anställningstryggheten höjs från dagens 67 till 69 år och att rätten till pension höjs från dagens 61 till 63 år.

 När man tittar på prognoserna är det uppenbart att vi i snitt lever längre och då menar jag att den logiska slutsatsen blir att vi också ska kunna arbeta längre. Ett viktigt argument för längre arbetsliv är naturligtvis att pensionerna inte ska urholkas och att antalet människor som arbetar inte ska bli för litet. Men ett minst lika viktigt argument är att äldres kompetens och erfarenhet behövs i samhället. 

Det måste bli slut på den dumma attityden att gamla ska lämna så snart som möjligt. Tvärtom tycker jag vi ska välkomna att äldre fortsätter att bidra till tillväxt och utveckling. 

Jag är ledamot i pensionsgruppen (M, S, FP, C, KD), och där kommer vi att diskutera utredningens olika förslag, när de kommit i tryck. Själv är jag öppen för att på olika sätt uppmuntra människor att jobba längre, och jag kan också tänka mig att se över de nedre åldersgränserna för pensionering.       

Nya uppgifter i kulturutskottet

Då och då beslutar partiernas riksdagsgrupper att låta ledamöter byta utskott. Folkpartiets riksdagsgrupp har nu bestämt att jag ska överta platsen som vice ordförande i kulturutskottet efter Christer Nylander.

Jag känner mg hedrad av förtroendet och ser fram emot att arbeta för en aktiv och långsiktig kulturpolitik. Kultur i olika former kan vara både traditionell och utmanande, underhållande och lärorik.

Ingmar Bergman fick på gamla dagar frågan om vilket slags film han uppskattade mest. Hans svar var: ”Filmer som kraftigt berör mig.”  Han har helt rätt menar jag. Böcker, tavlor, filmer och musik, som vi blir känslomässigt berörda av, gör att vi förändras som människor.

Men det är inte min sak som politiker att tala om vad som är bra kultur. För en kulturpolitiker handlar det om att stödja strukturer som uppmuntrar skapande människor och ger kulturinstitutioner bra utvecklingsmöjligheter. Men politikerna ska naturligtvis hålla sig så långt borta som möjligt från beslut om enskilda författare och konstnärer eller om programutbud på teatrar, konsertlokaler och museer.

Pressmeddelande