söndag 13 december 2009

Visst är debatterna dumma ibland

I en artikel i Expressen kallar Anna Dahlberg debatten om sjukförsäkringen för ”årets dummaste debatt”. Det ligger mycket i hennes slutsats. Vi går nu från ett system där massor av människor dömdes att leva som förtidspensionärer med låg ersättning till ett system där människor tidigt får hjälp med rehabilitering och arbetsträning. Säkert finns det alltid saker som kan göras bättre, men dagens verklighet måste vägas mot gårdagens.

Själv tänker jag på alla dem som efter tolv månaders sjukskrivning på deltid tvingades välja mellan att helt sluta arbeta och förtidspensioneras eller försöka gå upp till heltid. Många av dem klarade inte av att så hastigt gå tillbaka till arbetet. När S-regeringen bestämde sig för att halvera sjukförsäkringarna löste man det genom att förtidspensionera 140 personer om dagen.

lördag 12 december 2009

Inte hårdare regler för svårt sjuka

Det har varit hårda ord om att människor drabbas av de nya sjukförsäkringsreglerna. Framför allt en artikel om svårt sjuka cancerpatienter, har med rätta upprört människor. Även jag blev förvånad och bekymrad. För mig är ju hela idén med att reformera sjukförsäkringen att människor ska få mera hjälp och stöd än tidigare. Sjuka ska inte heller redan efter tolv månader förpassas bort från arbetslivet till förtidspensionering, vilket skedde i det gamla systemet

Nu har Försäkringskassan gått igenom ett antal fall med bedömningar av cancerpatienters rätt till sjukpeng. Kassan konstaterar att bedömningarna inte blivit hårdare med regeringens nya regler.

Det känns naturligtvis bra. Som politiker är man ibland osäker om hur nya lagar kommer att slå i verkligheten. Men för att undanröja alla tvivel arbetade vi i utskottet fram förtydliganden, så att reglerna nu är ännu klarare om att sjuka människor självklart inte ska behöva arbetsträna, om det är olämpligt med hänsyn till deras hälsa eller behandling. Genom ett så kallat utskottsinitiativ har vi nu föreslagit ett förtydligande tillägg till beslutet om sjukförsäkringen. Beslut om tillägget kommer att fattas på måndag.

onsdag 2 december 2009

Sjukförsäkringen

I dagens debattartikel i DN tar författarna upp en mängd viktiga frågor om hur sjuka människor behandlas i sjukförsäkringssystemet, Den debatten är viktig och måste ständigt pågå. Min socialliberala utgångspunkt är att vi alla helt plötsligt kan råka ut för något som gör det omöjligt att arbeta. Därför måste vi värna att människor som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska få en dräglig ersättning och samtidigt erbjudas vård och rehabilitering.

I dag blir färre människor långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade jämfört med för några år sedan. Alliansens rehabiliteringskedja hjälper människor tillbaka till ett aktivt liv. Satsningarna på en aktiv socialförsäkringspolitik inriktar sig på ett individuellt utformat stöd till de sjukskrivna. Passiviteten är bruten.

Alla som kan arbeta ska också arbeta, men det har aldrig varit riksdagens mening att svårt sjuka människor ska arbeta. Riksdagen har till exempel beslutat att människor med allvarliga sjukdomar ska kunna få full sjukpeng i obegränsad tid, och riksdagen har också beslutat att prövningen mot hela arbetsmarknaden ska kunna skjutas upp om ett arbete vore skadligt för hälsan. När det sedan kommer till konkreta beslut är det Försäkringskassans uppgift att tillämpa lagen om sjukförsäkring.

Själv har jag ibland blivit upprörd, när jag läst om enskilda beslut av Försäkringskassan, både under den förra och under den nuvarande regeringen. Ibland har det då visat sig att medieuppgifterna varit felaktiga, men ibland har det också visat sig att Försäkringskassan faktiskt haft fel i sina beslut. Ett exempel härom veckan var, när gravida till sist fick utökad rätt till sjukpeng, genom ett överklagandebeslut.

Givetvis kan vi som är politiskt ansvariga inte bara slå oss till ro med att så många fler människor får bättre hjälp i dag jämfört med för några år sedan. Regeringen kommer att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp hur tillämpningen av lagarna förhåller sig till domstolarnas beslut om överklaganden. Om det visar sig att tillämpningen av lagen i vissa fall inte överensstämmer med riksdagens avsikt, måste vi naturligtvis göra något åt det.

,

måndag 23 november 2009

Lyckat landsmöte

Landsmötet i helgen kändes verkligen bra. Förutom att vi hade roligt blev det ett antal stora beslut om bland annat statligt huvudmannaskap för skolan samt ambitiösa program för äldre, för barn och för integration. Det blev också bra beslut om företagande, jobb och miljö med mera.

Två motioner från oss i Skåne behandlades positivt. Folkpartiet kommer att lyfta frågan om att minska regelkrånglet för gränspendlare, och dessutom öppnade landsmötet för att tillåta lokal gårdsförsäljning av vin, under förutsättning att systembolagets monopol samtidigt kan bibehållas.

Jag, som är engagerad i migrationspolitiken, uppskattade särskilt att integrationsprogrammet antogs. Vår liberala utgångspunkt är att invandring är något nödvändigt och positivt för Sverige och Europa. Reglerna för mottagande ska uppmuntra till utbildning och arbete och människors initiativförmåga ska tas tillvara. Precis som tidigare menar FP att ett språkkrav för medborgarskap ska finnas. De allra flesta invandrare som jag träffat tycker att detta och annat i vårt integrationsprogram är alldeles utmärkt.

lördag 14 november 2009

Nej i Vellinge öppnar för lagändring

Vellinge kommun säger nej till ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn. Vellinges kommunledning kan tydligen inte tänka sig några asylsökande i kommunen, inte ens om det är tillfälligt och någon annan betalar. Att beslutet grundar sig på dunkla eller mörka motiv verkar här uppenbart, när det inte finns några praktiska svårigheter med bostäder eller pengar att skylla på.

En svensk kommun tillhör Sverige och kan inte driva en migrationspolitik som skiljer sig från den som fastställts i riksdagen. Därför borde lagen göra det möjligt att tvinga en kommun att ta emot flyktingar inklusive ensamkommande flyktingbarn. Utgångspunkten ska naturligtvis alltid vara att staten och kommunen ska komma överens, och att avtalen ska anpassas efter lokala förutsättningar. Men det borde inte vara möjligt för en kommun att säga helt nej till alla former av ansvarstagande för flyktingar.

torsdag 12 november 2009

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

I dag kom regeringens förslag med ökade krav på de invandrare som vill ta hit sina anhöriga. Om en anhörig ska flytta hit måste enligt förslaget den som bor här ha en lön som går att leva på och måste också ha en ordnad bostad. Motiveringen är att en sådan regel stärker arbetslinjen och att det är positivt för integrationen.

Jag har deltagit mycket i arbetet med förslaget. Från början skulle också minderåriga barn kunna skiljas från sina föräldrar. Det tyckte jag och många andra var helt oacceptabelt. Däremot tyckte jag att man mycket väl kan diskutera ett försörjningskrav, innan vuxna anhöriga får automatisk rätt att flytta hit.

Nu har det blivit många undantag i förslaget. Alla som är flyktingar enligt internationella konventioner blir undantagna från försörjningskravet. Som sagt undantas alla barn och även en förälder som tillsammans med barnet vill återförenas med familjen i Sverige.

Alla andra EU-länder har i dag försörjningskrav. Även i EU är konventionsflyktingar undantagna, däremot har de flesta inte något generellt barnundantag.

Jag tycker att förslaget som det ser ut nu ställer rimliga krav på att människor aktivt ska satsa på arbete och utbildning. Samtidigt är förslaget humant genom sitt generella undantag för barn.

fredag 6 november 2009

Trist med gasledningen

Dagens KVP-ledare kritiserar regeringen för att alltför lättvindigt ha accepterat gasledningen i Östersjön. Det är lätt att förstå den kritiken.

Det finns verkligen ingen anledning för Sverige att gilla gasledningen som ska byggas i Östersjön. Sverige har inte något intresse av att köpa rysk gas och får inte heller någon annan fördel. Fossil gas är heller inte en framtida lösning på miljö och klimatfrågorna.

Visserligen är den nya dragningen öster om Bornholm, mindre dålig ur svensk synpunkt, men en dragning på land vore bättre. Om flera länder ändå vill ha gasledningen borde den istället dras genom Baltikum och Polen. Till skillnad från Sverige tycks Lettland och Estland vara intresserade av att köpa rysk gas från en sådan här ledning.

Det handlar också om rysk utrikespolitik. Genom att inte dra ledningen över land slipper Ryssland problem med transitländer som Vitryssland, Baltikum och Polen, liksom transitavgifter, osäkerhet och tvister om andra avtalsvillkor som kan störa exporten. Ryssland har haft flera konflikter med Ukraina och Vitryssland om gasexport genom de länderna.

Det är också till Sveriges nackdel om Ryssland låter gasledningen motivera en starkare militärnärvaro nära oss.

Vi får väl acceptera att regeringen nu säger ja, eftersom internationell rätt tydligen inte ger utrymme för ett nej. Men jag och många andra är inte glada för det och jag hoppas in i det sista att intresset för gasledningen svalnar i de länder som nu välkomnar den. Den svenska regeringen borde i det sammanhanget tydligt visa sin politiska kritik av gasledningen.