Landsmötet i helgen kändes verkligen bra. Förutom att vi hade roligt blev det ett antal stora beslut om bland annat statligt huvudmannaskap för skolan samt ambitiösa program för äldre, för barn och för integration. Det blev också bra beslut om företagande, jobb och miljö med mera.
Två motioner från oss i Skåne behandlades positivt. Folkpartiet kommer att lyfta frågan om att minska regelkrånglet för gränspendlare, och dessutom öppnade landsmötet för att tillåta lokal gårdsförsäljning av vin, under förutsättning att systembolagets monopol samtidigt kan bibehållas.
Jag, som är engagerad i migrationspolitiken, uppskattade särskilt att integrationsprogrammet antogs. Vår liberala utgångspunkt är att invandring är något nödvändigt och positivt för Sverige och Europa. Reglerna för mottagande ska uppmuntra till utbildning och arbete och människors initiativförmåga ska tas tillvara. Precis som tidigare menar FP att ett språkkrav för medborgarskap ska finnas. De allra flesta invandrare som jag träffat tycker att detta och annat i vårt integrationsprogram är alldeles utmärkt.
måndag 23 november 2009
lördag 14 november 2009
Nej i Vellinge öppnar för lagändring
Vellinge kommun säger nej till ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn. Vellinges kommunledning kan tydligen inte tänka sig några asylsökande i kommunen, inte ens om det är tillfälligt och någon annan betalar. Att beslutet grundar sig på dunkla eller mörka motiv verkar här uppenbart, när det inte finns några praktiska svårigheter med bostäder eller pengar att skylla på.
En svensk kommun tillhör Sverige och kan inte driva en migrationspolitik som skiljer sig från den som fastställts i riksdagen. Därför borde lagen göra det möjligt att tvinga en kommun att ta emot flyktingar inklusive ensamkommande flyktingbarn. Utgångspunkten ska naturligtvis alltid vara att staten och kommunen ska komma överens, och att avtalen ska anpassas efter lokala förutsättningar. Men det borde inte vara möjligt för en kommun att säga helt nej till alla former av ansvarstagande för flyktingar.
En svensk kommun tillhör Sverige och kan inte driva en migrationspolitik som skiljer sig från den som fastställts i riksdagen. Därför borde lagen göra det möjligt att tvinga en kommun att ta emot flyktingar inklusive ensamkommande flyktingbarn. Utgångspunkten ska naturligtvis alltid vara att staten och kommunen ska komma överens, och att avtalen ska anpassas efter lokala förutsättningar. Men det borde inte vara möjligt för en kommun att säga helt nej till alla former av ansvarstagande för flyktingar.
torsdag 12 november 2009
Försörjningskrav vid anhöriginvandring
I dag kom regeringens förslag med ökade krav på de invandrare som vill ta hit sina anhöriga. Om en anhörig ska flytta hit måste enligt förslaget den som bor här ha en lön som går att leva på och måste också ha en ordnad bostad. Motiveringen är att en sådan regel stärker arbetslinjen och att det är positivt för integrationen.
Jag har deltagit mycket i arbetet med förslaget. Från början skulle också minderåriga barn kunna skiljas från sina föräldrar. Det tyckte jag och många andra var helt oacceptabelt. Däremot tyckte jag att man mycket väl kan diskutera ett försörjningskrav, innan vuxna anhöriga får automatisk rätt att flytta hit.
Nu har det blivit många undantag i förslaget. Alla som är flyktingar enligt internationella konventioner blir undantagna från försörjningskravet. Som sagt undantas alla barn och även en förälder som tillsammans med barnet vill återförenas med familjen i Sverige.
Alla andra EU-länder har i dag försörjningskrav. Även i EU är konventionsflyktingar undantagna, däremot har de flesta inte något generellt barnundantag.
Jag tycker att förslaget som det ser ut nu ställer rimliga krav på att människor aktivt ska satsa på arbete och utbildning. Samtidigt är förslaget humant genom sitt generella undantag för barn.
Jag har deltagit mycket i arbetet med förslaget. Från början skulle också minderåriga barn kunna skiljas från sina föräldrar. Det tyckte jag och många andra var helt oacceptabelt. Däremot tyckte jag att man mycket väl kan diskutera ett försörjningskrav, innan vuxna anhöriga får automatisk rätt att flytta hit.
Nu har det blivit många undantag i förslaget. Alla som är flyktingar enligt internationella konventioner blir undantagna från försörjningskravet. Som sagt undantas alla barn och även en förälder som tillsammans med barnet vill återförenas med familjen i Sverige.
Alla andra EU-länder har i dag försörjningskrav. Även i EU är konventionsflyktingar undantagna, däremot har de flesta inte något generellt barnundantag.
Jag tycker att förslaget som det ser ut nu ställer rimliga krav på att människor aktivt ska satsa på arbete och utbildning. Samtidigt är förslaget humant genom sitt generella undantag för barn.
fredag 6 november 2009
Trist med gasledningen
Dagens KVP-ledare kritiserar regeringen för att alltför lättvindigt ha accepterat gasledningen i Östersjön. Det är lätt att förstå den kritiken.
Det finns verkligen ingen anledning för Sverige att gilla gasledningen som ska byggas i Östersjön. Sverige har inte något intresse av att köpa rysk gas och får inte heller någon annan fördel. Fossil gas är heller inte en framtida lösning på miljö och klimatfrågorna.
Visserligen är den nya dragningen öster om Bornholm, mindre dålig ur svensk synpunkt, men en dragning på land vore bättre. Om flera länder ändå vill ha gasledningen borde den istället dras genom Baltikum och Polen. Till skillnad från Sverige tycks Lettland och Estland vara intresserade av att köpa rysk gas från en sådan här ledning.
Det handlar också om rysk utrikespolitik. Genom att inte dra ledningen över land slipper Ryssland problem med transitländer som Vitryssland, Baltikum och Polen, liksom transitavgifter, osäkerhet och tvister om andra avtalsvillkor som kan störa exporten. Ryssland har haft flera konflikter med Ukraina och Vitryssland om gasexport genom de länderna.
Det är också till Sveriges nackdel om Ryssland låter gasledningen motivera en starkare militärnärvaro nära oss.
Vi får väl acceptera att regeringen nu säger ja, eftersom internationell rätt tydligen inte ger utrymme för ett nej. Men jag och många andra är inte glada för det och jag hoppas in i det sista att intresset för gasledningen svalnar i de länder som nu välkomnar den. Den svenska regeringen borde i det sammanhanget tydligt visa sin politiska kritik av gasledningen.
Det finns verkligen ingen anledning för Sverige att gilla gasledningen som ska byggas i Östersjön. Sverige har inte något intresse av att köpa rysk gas och får inte heller någon annan fördel. Fossil gas är heller inte en framtida lösning på miljö och klimatfrågorna.
Visserligen är den nya dragningen öster om Bornholm, mindre dålig ur svensk synpunkt, men en dragning på land vore bättre. Om flera länder ändå vill ha gasledningen borde den istället dras genom Baltikum och Polen. Till skillnad från Sverige tycks Lettland och Estland vara intresserade av att köpa rysk gas från en sådan här ledning.
Det handlar också om rysk utrikespolitik. Genom att inte dra ledningen över land slipper Ryssland problem med transitländer som Vitryssland, Baltikum och Polen, liksom transitavgifter, osäkerhet och tvister om andra avtalsvillkor som kan störa exporten. Ryssland har haft flera konflikter med Ukraina och Vitryssland om gasexport genom de länderna.
Det är också till Sveriges nackdel om Ryssland låter gasledningen motivera en starkare militärnärvaro nära oss.
Vi får väl acceptera att regeringen nu säger ja, eftersom internationell rätt tydligen inte ger utrymme för ett nej. Men jag och många andra är inte glada för det och jag hoppas in i det sista att intresset för gasledningen svalnar i de länder som nu välkomnar den. Den svenska regeringen borde i det sammanhanget tydligt visa sin politiska kritik av gasledningen.
onsdag 28 oktober 2009
Riv gränshindren i Norden
I dagens DN föreslås i en ledare ett mera utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna. Om man, som jag, bor i södra Skåne är det mycket lätt att inse behovet av samarbete för att riva gränshinder.
Jag tror inte alls på någon nordisk politisk union, men jag tror på ett gränsöverskridande samarbete. De nordiska grannländerna borde gå före i EU:s anda och hitta möjligheter att riva gränshinder.
I Öresundsregionen har vi sedan bron byggdes haft en fantastisk utveckling, och nu arbetspendlar över 20 000 människor över sundet. Detta har skett trots att många regler och lagar fortfarande försvårar samarbetet över Öresund. Det kan handla om risken att hamna utanför vissa socialförsäkringar, svårigheten att se hur den framtida pensionen påverkas, osäkerheten om arbetslöshetsersättning samt oklarheten om rätt till rehabilitering och arbetspraktik efter sjukdom.
Regeringen har tagit många goda initiativ, bl a i Nordiska Rådet, men nu är det dags att gå vidare. Det behövs en konkret handlingsplan med förslag till tidtabell för lagändringar och regelförändringar för att underlätta samarbetet mellan de nordiska länderna. Två huvudmål borde sättas upp - att skapa regelförenkling och att tydliggöra individens rätt till snabb information. Detta har jag med flera motionerat om i riksdagen denna höst
De nordiska länderna kommer också i framtiden att ha olika lagstiftning. Men det behöver inte hindra att regler förenklas och samordnas så att det blir lättare att flytta mellan ländernas system.
Jag tror inte alls på någon nordisk politisk union, men jag tror på ett gränsöverskridande samarbete. De nordiska grannländerna borde gå före i EU:s anda och hitta möjligheter att riva gränshinder.
I Öresundsregionen har vi sedan bron byggdes haft en fantastisk utveckling, och nu arbetspendlar över 20 000 människor över sundet. Detta har skett trots att många regler och lagar fortfarande försvårar samarbetet över Öresund. Det kan handla om risken att hamna utanför vissa socialförsäkringar, svårigheten att se hur den framtida pensionen påverkas, osäkerheten om arbetslöshetsersättning samt oklarheten om rätt till rehabilitering och arbetspraktik efter sjukdom.
Regeringen har tagit många goda initiativ, bl a i Nordiska Rådet, men nu är det dags att gå vidare. Det behövs en konkret handlingsplan med förslag till tidtabell för lagändringar och regelförändringar för att underlätta samarbetet mellan de nordiska länderna. Två huvudmål borde sättas upp - att skapa regelförenkling och att tydliggöra individens rätt till snabb information. Detta har jag med flera motionerat om i riksdagen denna höst
De nordiska länderna kommer också i framtiden att ha olika lagstiftning. Men det behöver inte hindra att regler förenklas och samordnas så att det blir lättare att flytta mellan ländernas system.
fredag 23 oktober 2009
Särskolan behövs för barnens skull
Vi var nog många som blev ledsna och upprörda, när vi såg torsdagens Uppdrag granskning. Där skildrades skolelever som blivit felaktigt placerade i särskolan. Jag önskar verkligen att skolan kan rätta till de skador ungdomarna fått på grund av skolans felaktiga beslut.
Det skulle öka tragiken om särskolan i Sverige på grund av detta skulle drabbas av nedläggningshot. I programmet ifrågasattes särskolans existens rent allmänt. Jag känner utvecklingsstörda, som aldrig kan lära sig läsa och som knappt klarar av att gå på toaletten själva. Det är gripande att se hur en svårt utvecklingsstörd elev är stolt över att till exempel ha klarat av att duka ett vanligt lunchbord eller att bära sopor till containern. Vem tror på allvar att de flesta svårt utvecklingsstörda skulle ha det bättre i en vanlig grundskoleklass?
Att barnen ska integreras i vanlig skola ska vara en rättighet för föräldrar och elever, men det ska inte vara inte ett tvång. Ingen ska behöva sitta i en skola utan tillräckligt kunnig personal och utan tillräckliga resurser. Särskolan är viktig och behövs för barnens skull.
Det skulle öka tragiken om särskolan i Sverige på grund av detta skulle drabbas av nedläggningshot. I programmet ifrågasattes särskolans existens rent allmänt. Jag känner utvecklingsstörda, som aldrig kan lära sig läsa och som knappt klarar av att gå på toaletten själva. Det är gripande att se hur en svårt utvecklingsstörd elev är stolt över att till exempel ha klarat av att duka ett vanligt lunchbord eller att bära sopor till containern. Vem tror på allvar att de flesta svårt utvecklingsstörda skulle ha det bättre i en vanlig grundskoleklass?
Att barnen ska integreras i vanlig skola ska vara en rättighet för föräldrar och elever, men det ska inte vara inte ett tvång. Ingen ska behöva sitta i en skola utan tillräckligt kunnig personal och utan tillräckliga resurser. Särskolan är viktig och behövs för barnens skull.
fredag 16 oktober 2009
Pensionerna nästa år
I riksdagsveckan som gick beslutade vi (m, c, fp, kd, s) att dämpa den tillfälliga sänkningen av pensionerna. Det var en liten ändring i pensionssystemet som kan få stor betydelse för pensionärerna nästa år.
Finanskrisen har lett till att både inbetalningar och pensionsfonder har minskat kraftigt. Därför verkade det som om pensionerna nästa år skulle sänkas med 400 – 500 kr/månad. Även om pensionerna nu 2008 gått upp ungefär 500 kr i snitt skulle en så kraftig sänkning kännas tung för många pensionärer.
Vårt utmärkta pensionssystem har ju en inbyggd balansering som ser till att pensionsskulderna inte blir för stora i förhållande till tillgångarna. Den balanseringen slår för första gången till nästa år och sänker pensionerna. Nu har vi minskat effekten så att balanseringen fördelas över en treårsperiod, istället för att slå till direkt på ett år. Tillsammans med skattesänkningen för pensionärer, som regeringen föreslår, blir det nästa år nu ett litet plus för många pensionärer och ungefär oförändrat för andra.
Jag tycker verkligen att man ska vara försiktig med att göra ingrepp i pensionssystemet. Men med den här försiktiga justeringen är fortfarande själva fundamentet för pensionssystemet kvar. Det ska finnas trygga pensioner även för morgondagens pensionärer.
De fem partierna som stod bakom pensionsöverenskommelsen har bestämt att alla ändringar ska göras i gemensam överenskommelse mellan dem. Det är bra att Allianspartierna och Socialdemokraterna gemensamt vårdar och utvecklar pensionsöverenskommelsen.
Finanskrisen har lett till att både inbetalningar och pensionsfonder har minskat kraftigt. Därför verkade det som om pensionerna nästa år skulle sänkas med 400 – 500 kr/månad. Även om pensionerna nu 2008 gått upp ungefär 500 kr i snitt skulle en så kraftig sänkning kännas tung för många pensionärer.
Vårt utmärkta pensionssystem har ju en inbyggd balansering som ser till att pensionsskulderna inte blir för stora i förhållande till tillgångarna. Den balanseringen slår för första gången till nästa år och sänker pensionerna. Nu har vi minskat effekten så att balanseringen fördelas över en treårsperiod, istället för att slå till direkt på ett år. Tillsammans med skattesänkningen för pensionärer, som regeringen föreslår, blir det nästa år nu ett litet plus för många pensionärer och ungefär oförändrat för andra.
Jag tycker verkligen att man ska vara försiktig med att göra ingrepp i pensionssystemet. Men med den här försiktiga justeringen är fortfarande själva fundamentet för pensionssystemet kvar. Det ska finnas trygga pensioner även för morgondagens pensionärer.
De fem partierna som stod bakom pensionsöverenskommelsen har bestämt att alla ändringar ska göras i gemensam överenskommelse mellan dem. Det är bra att Allianspartierna och Socialdemokraterna gemensamt vårdar och utvecklar pensionsöverenskommelsen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
