Nya sjukförsäkringen hjälper människor tillbaka

I dagens Sydsvenskan finns det en utförlig artikel om den nya sjukförsäkringen. Med bilder visas den nya rehabiliteringskedjan på ett pedagogiskt sätt för läsaren. Men tre saker kommer inte fram tillräckligt tydligt. A) Ett antal människor med allvarlig sjukdom får sjukpeng i obegränsad tid, B) Många människor får förlängd sjukpeng efter 12 månader C) De allra flesta som efter nyåret erbjuds arbetsintroduktion har varit sjukskrivna i 2,5 år (inte 12 mån.)

Efter 2.5 år erbjuds arbetsintroduktion under tre månader i en omfattning som individen orkar med. Om det visar sig att personen saknar arbetsförmåga kan han/hon gå tillbaka till sjukskrivningen eller bli förtidspensionerad (sjukersättning).

Allt tyder på att de flesta människor har glädje av ett system som vill hjälpa dem tillbaka i stället för att sortera ut dem till livslång passivitet utanför arbetslivet. . Sedan de nya reglerna infördes har sjukskrivningarna minskat från 200 000/år till 100 000/år och antalet förtidspensionärer har minskat med 55 000 personer.

År 2006 var det viktigt och bråttom med att göra en insats för att stoppa utsorteringen av människor, som förlorat fotfästet i arbetslivet. 140 personer om dagen förtidspensionerades. Därför reformerade Alliansen sjukförsäkringen så snabbt som möjligt. Några detaljer i reformen har fått rättas till, men det hade verkligen inte varit bättre att vänta. Tvärtom – att inte göra något åt den katastrofala situationen hade varit oförlåtligt.

Äntligen en ny lärarutbildning

Tobias Krantz skriver i dagens DN om tankarna bakom den nya lärarutbildningen. Målet är att höja kvaliteten i utbildningen. Därför ska alla högskolor och universitet som vill bedriva lärarutbildning söka ny examensrätt. De som inte klarar de skärpta kvalitetskraven ska inte få förnyad examensrätt. Det är alldeles utmärkt, tycker jag som själv är lärare. Jag har träffat åtskilliga studenter som varit missnöjda med den nuvarande lärarutbildningen

I dag överlämnar regeringen också en proposition om ny lärarutbildning till Riksdagen. Äntligen, säger vi som sett hur ämneskunskaperna minskat med varje lärarutbildningsreform de senaste 25 åren. Genom två socialdemokratiska reformer av lärarutbildningen har kvaliteten stadigt sjunkit. Skillnaderna mellan olika lärares kompetens har minskat och utbildningen utgår ifrån att det nästan inte är någon skillnad på att undervisa åttaåringar och sjuttonåringar. Alldeles för många nya lärare i låg- och mellanstadiet har saknat riktig utbildning i antingen matte eller svenska. På gymnasiet har alldeles för många lärare för dåliga ämneskunskaper eller undervisar till och med i ämnen som de inte har läst på högskolan – de ”kvackar” som man säger i skolan. Nu föreslår regeringen att dagens enhetliga lärarexamen ska ersättas av fyra – förskollärare, grundlärare, ämneslärare, yrkeslärare. Inom varje examen finns olika inriktningar, till exempel grundlärare med inriktning mot årskurs 1 – 3.

Redan innan förslaget presenterats har en del kritiker varnat för att valfriheten kommer att minska med mera specialisering. Javisst. Valfriheten i dag, där en lärare för årskurs 1 – 3 kan välja bort matte, den valfriheten försvinner. Jag tror inte att föräldrar vill skicka sina barn till lärare som valt att inte utbilda sig i ämnen som är viktiga i skolan.

.