Rätt till närståendepeng över Öresund

Närståendepeng är en trygghet som ska möjliggöra ledighet för att vårda en närstående person som är svårt sjuk. Dagens regler är dock inte anpassade till en allt mer integrerad Öresundsregion. Idag utgår endast närståendepeng om den sjuke bor eller arbetar i Sverige.

Jag vet själv ett fall där en son nyligen inte fick ersättning för att vaka vid sin pappas dödsbädd, eftersom pappan var inlagd i Köpenhamn bara en timme bort. Hade den sjuke legat i Malmö eller Lund hade närståendepeng för förlorad arbetsinkomst betalats ut.

Självklart ska det inte spela någon roll i vilket land någons förälder bor. Det här är ett litet men viktigt exempel på att vi har lång väg att gå för att göra Öresundsregionen fullt integrerad.

Jag har nu ställt en skriftlig fråga till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) om vad hon tänker göra för att förändra reglerna. Hon har hittills visat stort intresse för att förenkla för gränspendlare, så jag har goda förhoppningar att denna begränsning avskaffas.

Självklart ska personen som får ersättning av försäkringskassan arbeta och bo i Sverige. Men min förhoppning är att vi kan justera reglerna så att inte det kravet ska ställas på personen som blivit sjuk.

Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen

Äntligen är vi på väg mot ett system där högskolor med bra omdöme i utvärderingen kan få extra resurser som belöning. En universitetslärare ska inte bara få mer pengar till sin institution genom att godkänna många studenter. Lärosäten som har allvarliga brister i en utbildning ska kunna mista sin examensrätt. De som får det bästa helhetsomdömet ska kunna få extra resurser på grund av sin höga kvalitet. En kärna i den nya formen av bedömning blir just de självständiga examensarbetena. Genom dem kan man få en helhetsbild av den akademiska nivån på lärosätet.

I dag debatterade riksdagen propositionen Fokus på kunskap. Den handlar bland annat om hur resurser ska fördelas till universitet och högskolor och hur utbildningarna ska utvärderas. Högskoleministern Tobias Krantz (FP) deltog, liksom jag själv. Vi fick bland annat höra att de nya intäkterna som frigörs genom avgifter för utländska studenter ska användas till att öka resurserna. Det är bra. Studenterna behöver mera undervisning med fler lärartimmar, men färre grupptentor och hemtentor.

Förhoppningsvis säger riksdagen ja vid voteringen i morgon kl 18.

Riksdagsbeslut mot familjeseparation

Då och då läser vi om hur utländska föräldrar är tvungna att åka hem till Afghanistan, Irak, Pakistan eller andra länder för att söka permanent uppehållstillstånd från det gamla hemlandet. Trots att de enligt reglerna har rätt till uppehållstillstånd, om de har regelbunden kontakt med sina barn, har de tvingats resa över halva jordklotet för att få söka om formellt tillstånd. Resan kan vara både dyr och farlig. En pappa fick lämna barnen till socialförvaltningen, eftersom mamman var sjuk och inte kunde ta hand om dem, medan han var borta några månader.

De här orimligheterna har pågått länge. Jag själv har varit mycket engagerad i att få slut på omänskliga och onödiga separationer. Därför är jag är verkligen glad för att regeringen i en proposition nu har föreslagit att undantag från tvånget att resa hem ska kunna tillåtas om barn är inblandade. I dag har riksdagen bifallit förslaget. Visst ska Sverige ha en lagreglerad invandring och visst ska huvudregeln vara att människor ansöker om uppehållstillstånd innan de reser hit och inte när de redan kommit hit på ett turistvisum. Men att separera föräldrar från barn om föräldrarna ändå till sist har rätt att stanna här förefaller både ologiskt och omänskligt.

En bro tillbaka till arbete

Under våren har folkpartiets riksdagsledamöter gjort över femtio besök på lokala försäkringskassor och arbetsförmedlingar. Våra intryck sammanfattas i rapporten En bro tillbaka till arbete. I dag presenterade vi rapporten i riksdagen. Vi ville ta reda på hur reaktionerna blivit på arbetsintroduktionen för långtidssjukskrivna som Alliansen införde vid årsskiftet. Det har visat sig att flertalet av dem som gått över till arbetsintroduktionen nu antingen är i jobb eller i arbetsmarknadsinriktad aktivitet. Tjänstemännen berättar om möten med människor som är glada för att någon äntligen frågar dem vad de vill och hur de vill få stöd att komma tillbaka.

Jag tror på den nya sjukförsäkringen, men jag är också ödmjuk och beredd att justera detaljer som ibland blir fel vid stora förändringar. De allra flesta som omförsäkras får oförändrad eller bättre dagersättning men några undantag finns. Därför föreslår vi i rapporten att vi ska försöka hitta ett system där ingen ska behöva få sämre ersättning för att han eller hon omförsäkras till arbetsintroduktion.

Läs här rapporten En bro tillbaka till arbete

Kampanjer i USA

Under några dagar i Washington och Chicago har jag träffat politiker, byråkrater och kampanjmakare och försökt få en bättre bild av läget i USA. I Sverige brukar man säga att kampanjen för Obama var en massmedial framgång och ett definitivt genombrott för sociala medier i politiskt kampanjande. Många frivilliga var inblandade. Jag fick reda på att kampanjen i år för sjukförsäkringen gjordes på samma sätt. De sista månaderna före de avgörande omröstningarna fylldes av aktiviteter på nätet, i telefon och med dörrknackning för att påverka kongressledamöter. Tillsammans med skickligt taktiskt spel i kongressen ledde detta till att USA äntligen, efter många års hopplös debatt, fick en reform av sjukförsäkringen. Nu får USA ett system som i alla fall påminner om försäkringarna som funnits sedan 18 -1900-talet i många europeiska länder. Jag tycker det är bra att USA tar det steget - en fungerande allmän sjukförsäkring är en hörnsten i ett kapitalistiskt välfärdssamhälle

Människorna bakom Obamas kampanj i presidentvalet berättar om hur nätet gjorde det möjligt med en billig masskampanj. Obamakampanjen var verkligen ett genombrott för nätkampanjer. Förmodligen hade kampanjen varit omöjlig utan kommunikation via nätet. Men inget hade heller varit möjligt om inte en massa människor hade haft ett brinnande engagemang – för en ny president och för en bättre sjukvård. Jag menar att händelserna i USA visar att om många människor tillsammans vill förändra något, kan de påverka till och med ett jätteland som USA.

Inspiration av USA

Inspiration av USA

I dag åker jag till USA för en vecka tillsammans med kolleger i folkpartiets riksdagsgrupp för att se och lära om valförberedelserna inför höstens kongressval. Först stannar vi några dagar i Washingtom och får information om pågående reformarbete och aktuell amerikansk inrikespolitik. Själv har jag särskilt bett om att få information om Obamas stora sjukvårdsreform – hur den lyckades få politisk majoritet och hur den kommer att påverka vanliga amerikaners verklighet framöver.

Sedan drar vi till Chicago – ett starkt fäste för demokraterna och Obama. Här ska vi följa med arbetet inför höstens val och säkert lära en del som vi själva kan ha nytta av i valrörelsen. Den senaste presidentvalskampanjen var ju enastående i fråga om entusiasm och engagemang, särskilt hos unga människor. Jag har alltid tyckt att det mest optimistiska och visionära i USA:s politik i modern tid har fötts och utvecklats bland dem som kallar sig liberals i det demokratiska partiet.

Rödgrönt hot mot långtidssjuka

Avskaffa ”stupstocken” säger den rödgröna oppositionen. Med detta menar de att alla långtidssjukskrivna som idag får en andra chans genom arbetsintroduktionen ska skickas tillbaka till passiv sjukskrivning utan att få möjlighet att testa sin förmåga i en individuellt anpassad takt. Bort med ”tidsgränserna” säger de rödgröna. De allra flesta jag har talat med på försäkringskassor och arbetsförmedlingar säger att tidsgränserna har varit avgörande för att hjälpa människor tillbaka och för att uppmuntra rehabilitering, arbetsgivare och försäkringskassa att aktivt pröva möjligheterna för den som är sjukskriven.

De rödgröna måste svara på frågan hur de tänker hindra att sjukskrivningarna fördubblas upp till antalet vid förra regeringens tid vid makten. De måste också svara på frågan om hur de ska hindra en upprepning av att 140 personer om dagen skickades till förtidspensionering ofta utan försök till rehabilitering.

Visst finns det många saker att diskutera för framtidens sjukförsäkring och det är därför regeringen nu tillsätter en utredning, där alla partier är med. Men jag tror inte alls på de rödgrönas ogenomtänkta förslag att riva upp reformer som redan öppnat en väg för många människor från sjukskrivning till arbete.