Ersättning vid försenad sjukpeng

Visst ska myndigheter betala ut kompensation om de sköter sina åtaganden dåligt. Det ska inte bara vara vanliga människor som får betala dryga straffavgifter för att en avgift kommer in någon dag för sent. En statlig utredning föreslår nu att den som får en försenad utbetalning från Försäkringskassan ska få ekonomisk kompensation. Sydsvenskan refererar i dag utredningsförslaget.

För något år sedan var väntetiderna enorma på Försäkringskassan, oavsett om det gällde vanlig sjukförsäkring, föräldrapeng eller beslut om sjukersättning (förtidspension). Då var vi flera som tog upp idén om att Försäkringskassan borde betala kompensation till dem som får vänta för länge på utbetalning eller beslut. Glädjande nog blev vi överens i Alliansen och socialförsäkringsministern tillsatte utredningen som blivit färdig i dag.

Jag har inte hunnit läsa utredningen men grundtanken är mycket sympatisk, tycker jag. Utredningen föreslår att ekonomisk kompensation ska utgå om en person får vänta mer än 30 dagar på en vanlig utbetalning för till exempel sjukfrånvaro eller föräldraledighet. Enda nackdelen med förslaget är att det verkar bli dyrt, 100 miljoner kr bara för administrationen. Men å andra sidan är socialförsäkringens samlade utgifter 470 miljarder kronor, så en viss kostnad är acceptabel för att myndigheten ska kunna ge bättre service. Dessutom borde det vara möjligt att hitta billigare metoder att mer eller mindre automatiskt lägga på en viss procent vid förseningar av vanliga okomplicerade ärenden.

Jag tycker verkligen att vi ska gå vidare med det här förslaget. Samtidigt som vi ska fortsätta kampen mot fusk och falska sjukskrivningar ska vi också hitta sätt att förbättra Försäkringskassans service

Hemma från Almedalen

Det blev tre dagar i Almedalen för mig i år. Som vanligt var det inspirerande att delta i och lyssna på så många intressanta seminarier och möten. Vid sidan av de stora linjerna i politiken är vi många som deltar i möten om speciella sakfrågor.

Själv deltog jag i fyra panelsamtal - om LAS, om vården av neurologiskt sjuka, om företagshälsovården, och om tvåårsregeln i utlänningslagen.

På frågan om det är dags att skärpa LAS svarade jag nej. Den stora utmaningen nu ligger i att öppna för nya jobb bland annat genom lärlingsutbildningar och ungdomssatsningar.

När det gäller sjukvården blir det alltmer uppenbart att satsningarna på tidig rehabilitering och aktiv sjukskrivningsprocess hjälper allt fler människor. Nu gäller det att gå vidare och inte minst att utveckla företagshälsovården.

Tvåårsregeln i utlänningslagen kan drabba kvinnor som gifter sig med svenskar och skiljer sig inom två år för att sedan bli utvisade enligt huvudregeln om att man ska ha vistats längre i Sverige för permanent uppehållstillstånd. Det är viktigt att undantagsreglerna som finns verkligen tillämpas. Människor ska kunna få stanna om de utsatts för våld och tvång eller om de hotas av dålig behandling i hemlandet.

Utvisningsstopp för ensamma flyktingbarn?

Det måste vara möjligt att göra fler undantag vid utvisningar av ensamma flyktingbarn. I dag skickas de tillbaka till EU-länder som bryter mot EU:s internationella åtaganden om human behandling av asylsökande. Rumänien och Malta har fängelseliknande boenden både för ensamma barn och för vuxna. I Sydsvenskan skriver Björn Ramel om detta och om att Sverige borde låta fler barn stanna om de riskerar att skickas till sådana usla förhållanden.

Enligt den sk Dublinförordningen ska flyktingar söka asyl i det första EU-land de kommer till. Den svenska lagen ger möjlighet till vissa undantag, men endast när mottagarlandet har extremt dåliga förhållanden. Jag menar att det är dags att se över hur barnundantagen används. Inför höstens diskussioner i Alliansen om migrationsfrågor tänker jag föreslå att vi gör en översyn över hur undantagen tillämpas. Om inte ett enda utvisningsstopp kan göras vid utvisningar till dagens Rumänien eller Malta, måste lagen ses över. Samtidigt ska vi uppmuntra EU-kommissionen att sätta press på länder som bryter mot EU:s humana grundprinciper. Det får inte vara så att några få europeiska länder tar ett jätteansvar för flyktingmottagande, medan andra smiter undan. Därför får tillfälliga utvisningsstopp inte innebära ett frikort för vissa länder att bygga upp omänskliga förvaringsläger.