onsdag 30 december 2009

Mot bättre tider?

Kanske är det för tidigt att andas ut efter den värsta internationella ekonomiska krisen sedan trettiotalet, kanske inte. Äntligen kommer faktiskt uppgifter om att varslen minskar och att konjunkturen är på väg att vända. Enligt konjunkturinstitutet ökar tillväxten nästa år.

Jag sitter i riksdagens socialförsäkringskutskott och har naturligtvis varit mycket delaktig i arbetet med de nya sjukförsäkringsreglerna. Det allt överskuggande målet för Alliansen har varit att arbetslösa ska få jobb eller utbildning och att fler sjuka inte bara ska bli friska utan också komma tillbaka till ett aktivt arbetsliv. Nu tyder siffrorna också på att färre är sjukfrånvarande från arbetet. Enligt en rapport av Svenskt Näringsliv har sjukfrånvaron minskat de senaste åren. Det är verkligen glädjande samtidigt som enstaka exempel på hjärtlösa beslut om indragen sjukpeng tyvärr fortfarande förekommer. Reglerna i socialförsäkringarna måste tolkas korrekt men också med sunt förnuft och medmänsklighet.


För mig som socialliberal är alltid utgångspunkten att människor ska kunna misslyckas och ha möjlighet att komma igen och att en längre tids sjukdom inte ska behöva slå ut människor från arbetsmarknaden. Min förhoppning är att nästa år ska ännu fler få chansen att komma tillbaka och börja om igen.

söndag 13 december 2009

Visst är debatterna dumma ibland

I en artikel i Expressen kallar Anna Dahlberg debatten om sjukförsäkringen för ”årets dummaste debatt”. Det ligger mycket i hennes slutsats. Vi går nu från ett system där massor av människor dömdes att leva som förtidspensionärer med låg ersättning till ett system där människor tidigt får hjälp med rehabilitering och arbetsträning. Säkert finns det alltid saker som kan göras bättre, men dagens verklighet måste vägas mot gårdagens.

Själv tänker jag på alla dem som efter tolv månaders sjukskrivning på deltid tvingades välja mellan att helt sluta arbeta och förtidspensioneras eller försöka gå upp till heltid. Många av dem klarade inte av att så hastigt gå tillbaka till arbetet. När S-regeringen bestämde sig för att halvera sjukförsäkringarna löste man det genom att förtidspensionera 140 personer om dagen.

lördag 12 december 2009

Inte hårdare regler för svårt sjuka

Det har varit hårda ord om att människor drabbas av de nya sjukförsäkringsreglerna. Framför allt en artikel om svårt sjuka cancerpatienter, har med rätta upprört människor. Även jag blev förvånad och bekymrad. För mig är ju hela idén med att reformera sjukförsäkringen att människor ska få mera hjälp och stöd än tidigare. Sjuka ska inte heller redan efter tolv månader förpassas bort från arbetslivet till förtidspensionering, vilket skedde i det gamla systemet

Nu har Försäkringskassan gått igenom ett antal fall med bedömningar av cancerpatienters rätt till sjukpeng. Kassan konstaterar att bedömningarna inte blivit hårdare med regeringens nya regler.

Det känns naturligtvis bra. Som politiker är man ibland osäker om hur nya lagar kommer att slå i verkligheten. Men för att undanröja alla tvivel arbetade vi i utskottet fram förtydliganden, så att reglerna nu är ännu klarare om att sjuka människor självklart inte ska behöva arbetsträna, om det är olämpligt med hänsyn till deras hälsa eller behandling. Genom ett så kallat utskottsinitiativ har vi nu föreslagit ett förtydligande tillägg till beslutet om sjukförsäkringen. Beslut om tillägget kommer att fattas på måndag.

onsdag 2 december 2009

Sjukförsäkringen

I dagens debattartikel i DN tar författarna upp en mängd viktiga frågor om hur sjuka människor behandlas i sjukförsäkringssystemet, Den debatten är viktig och måste ständigt pågå. Min socialliberala utgångspunkt är att vi alla helt plötsligt kan råka ut för något som gör det omöjligt att arbeta. Därför måste vi värna att människor som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska få en dräglig ersättning och samtidigt erbjudas vård och rehabilitering.

I dag blir färre människor långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade jämfört med för några år sedan. Alliansens rehabiliteringskedja hjälper människor tillbaka till ett aktivt liv. Satsningarna på en aktiv socialförsäkringspolitik inriktar sig på ett individuellt utformat stöd till de sjukskrivna. Passiviteten är bruten.

Alla som kan arbeta ska också arbeta, men det har aldrig varit riksdagens mening att svårt sjuka människor ska arbeta. Riksdagen har till exempel beslutat att människor med allvarliga sjukdomar ska kunna få full sjukpeng i obegränsad tid, och riksdagen har också beslutat att prövningen mot hela arbetsmarknaden ska kunna skjutas upp om ett arbete vore skadligt för hälsan. När det sedan kommer till konkreta beslut är det Försäkringskassans uppgift att tillämpa lagen om sjukförsäkring.

Själv har jag ibland blivit upprörd, när jag läst om enskilda beslut av Försäkringskassan, både under den förra och under den nuvarande regeringen. Ibland har det då visat sig att medieuppgifterna varit felaktiga, men ibland har det också visat sig att Försäkringskassan faktiskt haft fel i sina beslut. Ett exempel härom veckan var, när gravida till sist fick utökad rätt till sjukpeng, genom ett överklagandebeslut.

Givetvis kan vi som är politiskt ansvariga inte bara slå oss till ro med att så många fler människor får bättre hjälp i dag jämfört med för några år sedan. Regeringen kommer att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp hur tillämpningen av lagarna förhåller sig till domstolarnas beslut om överklaganden. Om det visar sig att tillämpningen av lagen i vissa fall inte överensstämmer med riksdagens avsikt, måste vi naturligtvis göra något åt det.

,

måndag 23 november 2009

Lyckat landsmöte

Landsmötet i helgen kändes verkligen bra. Förutom att vi hade roligt blev det ett antal stora beslut om bland annat statligt huvudmannaskap för skolan samt ambitiösa program för äldre, för barn och för integration. Det blev också bra beslut om företagande, jobb och miljö med mera.

Två motioner från oss i Skåne behandlades positivt. Folkpartiet kommer att lyfta frågan om att minska regelkrånglet för gränspendlare, och dessutom öppnade landsmötet för att tillåta lokal gårdsförsäljning av vin, under förutsättning att systembolagets monopol samtidigt kan bibehållas.

Jag, som är engagerad i migrationspolitiken, uppskattade särskilt att integrationsprogrammet antogs. Vår liberala utgångspunkt är att invandring är något nödvändigt och positivt för Sverige och Europa. Reglerna för mottagande ska uppmuntra till utbildning och arbete och människors initiativförmåga ska tas tillvara. Precis som tidigare menar FP att ett språkkrav för medborgarskap ska finnas. De allra flesta invandrare som jag träffat tycker att detta och annat i vårt integrationsprogram är alldeles utmärkt.

lördag 14 november 2009

Nej i Vellinge öppnar för lagändring

Vellinge kommun säger nej till ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn. Vellinges kommunledning kan tydligen inte tänka sig några asylsökande i kommunen, inte ens om det är tillfälligt och någon annan betalar. Att beslutet grundar sig på dunkla eller mörka motiv verkar här uppenbart, när det inte finns några praktiska svårigheter med bostäder eller pengar att skylla på.

En svensk kommun tillhör Sverige och kan inte driva en migrationspolitik som skiljer sig från den som fastställts i riksdagen. Därför borde lagen göra det möjligt att tvinga en kommun att ta emot flyktingar inklusive ensamkommande flyktingbarn. Utgångspunkten ska naturligtvis alltid vara att staten och kommunen ska komma överens, och att avtalen ska anpassas efter lokala förutsättningar. Men det borde inte vara möjligt för en kommun att säga helt nej till alla former av ansvarstagande för flyktingar.

torsdag 12 november 2009

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

I dag kom regeringens förslag med ökade krav på de invandrare som vill ta hit sina anhöriga. Om en anhörig ska flytta hit måste enligt förslaget den som bor här ha en lön som går att leva på och måste också ha en ordnad bostad. Motiveringen är att en sådan regel stärker arbetslinjen och att det är positivt för integrationen.

Jag har deltagit mycket i arbetet med förslaget. Från början skulle också minderåriga barn kunna skiljas från sina föräldrar. Det tyckte jag och många andra var helt oacceptabelt. Däremot tyckte jag att man mycket väl kan diskutera ett försörjningskrav, innan vuxna anhöriga får automatisk rätt att flytta hit.

Nu har det blivit många undantag i förslaget. Alla som är flyktingar enligt internationella konventioner blir undantagna från försörjningskravet. Som sagt undantas alla barn och även en förälder som tillsammans med barnet vill återförenas med familjen i Sverige.

Alla andra EU-länder har i dag försörjningskrav. Även i EU är konventionsflyktingar undantagna, däremot har de flesta inte något generellt barnundantag.

Jag tycker att förslaget som det ser ut nu ställer rimliga krav på att människor aktivt ska satsa på arbete och utbildning. Samtidigt är förslaget humant genom sitt generella undantag för barn.

fredag 6 november 2009

Trist med gasledningen

Dagens KVP-ledare kritiserar regeringen för att alltför lättvindigt ha accepterat gasledningen i Östersjön. Det är lätt att förstå den kritiken.

Det finns verkligen ingen anledning för Sverige att gilla gasledningen som ska byggas i Östersjön. Sverige har inte något intresse av att köpa rysk gas och får inte heller någon annan fördel. Fossil gas är heller inte en framtida lösning på miljö och klimatfrågorna.

Visserligen är den nya dragningen öster om Bornholm, mindre dålig ur svensk synpunkt, men en dragning på land vore bättre. Om flera länder ändå vill ha gasledningen borde den istället dras genom Baltikum och Polen. Till skillnad från Sverige tycks Lettland och Estland vara intresserade av att köpa rysk gas från en sådan här ledning.

Det handlar också om rysk utrikespolitik. Genom att inte dra ledningen över land slipper Ryssland problem med transitländer som Vitryssland, Baltikum och Polen, liksom transitavgifter, osäkerhet och tvister om andra avtalsvillkor som kan störa exporten. Ryssland har haft flera konflikter med Ukraina och Vitryssland om gasexport genom de länderna.

Det är också till Sveriges nackdel om Ryssland låter gasledningen motivera en starkare militärnärvaro nära oss.

Vi får väl acceptera att regeringen nu säger ja, eftersom internationell rätt tydligen inte ger utrymme för ett nej. Men jag och många andra är inte glada för det och jag hoppas in i det sista att intresset för gasledningen svalnar i de länder som nu välkomnar den. Den svenska regeringen borde i det sammanhanget tydligt visa sin politiska kritik av gasledningen.

onsdag 28 oktober 2009

Riv gränshindren i Norden

I dagens DN föreslås i en ledare ett mera utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna. Om man, som jag, bor i södra Skåne är det mycket lätt att inse behovet av samarbete för att riva gränshinder.

Jag tror inte alls på någon nordisk politisk union, men jag tror på ett gränsöverskridande samarbete. De nordiska grannländerna borde gå före i EU:s anda och hitta möjligheter att riva gränshinder.

I Öresundsregionen har vi sedan bron byggdes haft en fantastisk utveckling, och nu arbetspendlar över 20 000 människor över sundet. Detta har skett trots att många regler och lagar fortfarande försvårar samarbetet över Öresund. Det kan handla om risken att hamna utanför vissa socialförsäkringar, svårigheten att se hur den framtida pensionen påverkas, osäkerheten om arbetslöshetsersättning samt oklarheten om rätt till rehabilitering och arbetspraktik efter sjukdom.

Regeringen har tagit många goda initiativ, bl a i Nordiska Rådet, men nu är det dags att gå vidare. Det behövs en konkret handlingsplan med förslag till tidtabell för lagändringar och regelförändringar för att underlätta samarbetet mellan de nordiska länderna. Två huvudmål borde sättas upp - att skapa regelförenkling och att tydliggöra individens rätt till snabb information. Detta har jag med flera motionerat om i riksdagen denna höst

De nordiska länderna kommer också i framtiden att ha olika lagstiftning. Men det behöver inte hindra att regler förenklas och samordnas så att det blir lättare att flytta mellan ländernas system.

fredag 23 oktober 2009

Särskolan behövs för barnens skull

Vi var nog många som blev ledsna och upprörda, när vi såg torsdagens Uppdrag granskning. Där skildrades skolelever som blivit felaktigt placerade i särskolan. Jag önskar verkligen att skolan kan rätta till de skador ungdomarna fått på grund av skolans felaktiga beslut.

Det skulle öka tragiken om särskolan i Sverige på grund av detta skulle drabbas av nedläggningshot. I programmet ifrågasattes särskolans existens rent allmänt. Jag känner utvecklingsstörda, som aldrig kan lära sig läsa och som knappt klarar av att gå på toaletten själva. Det är gripande att se hur en svårt utvecklingsstörd elev är stolt över att till exempel ha klarat av att duka ett vanligt lunchbord eller att bära sopor till containern. Vem tror på allvar att de flesta svårt utvecklingsstörda skulle ha det bättre i en vanlig grundskoleklass?

Att barnen ska integreras i vanlig skola ska vara en rättighet för föräldrar och elever, men det ska inte vara inte ett tvång. Ingen ska behöva sitta i en skola utan tillräckligt kunnig personal och utan tillräckliga resurser. Särskolan är viktig och behövs för barnens skull.

fredag 16 oktober 2009

Pensionerna nästa år

I riksdagsveckan som gick beslutade vi (m, c, fp, kd, s) att dämpa den tillfälliga sänkningen av pensionerna. Det var en liten ändring i pensionssystemet som kan få stor betydelse för pensionärerna nästa år.

Finanskrisen har lett till att både inbetalningar och pensionsfonder har minskat kraftigt. Därför verkade det som om pensionerna nästa år skulle sänkas med 400 – 500 kr/månad. Även om pensionerna nu 2008 gått upp ungefär 500 kr i snitt skulle en så kraftig sänkning kännas tung för många pensionärer.

Vårt utmärkta pensionssystem har ju en inbyggd balansering som ser till att pensionsskulderna inte blir för stora i förhållande till tillgångarna. Den balanseringen slår för första gången till nästa år och sänker pensionerna. Nu har vi minskat effekten så att balanseringen fördelas över en treårsperiod, istället för att slå till direkt på ett år. Tillsammans med skattesänkningen för pensionärer, som regeringen föreslår, blir det nästa år nu ett litet plus för många pensionärer och ungefär oförändrat för andra.

Jag tycker verkligen att man ska vara försiktig med att göra ingrepp i pensionssystemet. Men med den här försiktiga justeringen är fortfarande själva fundamentet för pensionssystemet kvar. Det ska finnas trygga pensioner även för morgondagens pensionärer.

De fem partierna som stod bakom pensionsöverenskommelsen har bestämt att alla ändringar ska göras i gemensam överenskommelse mellan dem. Det är bra att Allianspartierna och Socialdemokraterna gemensamt vårdar och utvecklar pensionsöverenskommelsen.

lördag 10 oktober 2009

Burka är olämplig i många sammanhang

Sakine Madon skriver i Expressen om att burka och niqab på minderåriga flickor i grundskolan borde förbjudas. På många sätt kan jag sympatisera med den tanken – för barnens skull.

För mig är det självklart att det måste finnas en massa sammanhang där heltäckande kläder inte kan tillåtas – skolor, utbildningar och arbetsplatser, till exempel inom vård- och serviceyrken. Att kläder som är opraktiska eller olämpliga inte tillåts har inte med diskriminering att göra. Därför är frågan för mig inte om burka och niqab ibland ska kunna förbjudas utan när och i vilka sammanhang. Till exempel grundskolan är ett exempel på en mycket olämplig miljö att bära heltäckande kläder i.

En vuxen människa kan naturligtvis klä sig i princip hur som helst, när hon är ute och går, och lagen ska inte reglera det. När det gäller barn är frågan svår. Det kan kallas psykisk barnmisshandel, när föräldrar tvingar unga flickor att gå i heltäckande klädsel, eftersom flickorna stängs ute från massor av aktiviteter, som andra ungdomar deltar i. Å andra sidan kan man säga att unga flickor själva får bestämma sin klädsel, och frågan blir då om de i verkligheten bestämmer själva.

Det behövs en seriös diskussion utan övertoner om vad som eventuellt ska förbjudas i allmän lag, när det gäller klädedräkt och barn. Men det borde inte råda någon tvekan om att arbetsgivare och skolor ska kunna förbjuda heltäckande klädsel om den är olämplig i den dagliga verksamheten.

måndag 5 oktober 2009

Tillåt gårdsförsäljning av vin

Bengt Westerberg skriver i Svenska Dagbladet om att gårdsförsäljning av vin är ett hot mot den svenska alkoholpolitiken. Själv tycker jag att det statliga monopolet för alkoholförsäljning ska finnas kvar i Sverige. Den svenska modellen med Systembolaget som kombinerar strikta regler med hög servicenivå är bra. Det hindrar inte att det skulle vara möjligt att tillåta licentierad försäljning med systembolagspriser på vingårdar.

För mig har det länge varit svårförklarligt att turister på besök i t ex musterier på Österlen i Skåne inte ska få köpa med sig någon flaska alkoholhaltigt vin. Jag kan inte föreställa mig att alkoholproblemen ökar för att det är möjligt att åka ut på landet och köpa kvalitetsviner i anslutning till vingårdar. Inte heller tror jag att viss möjlighet till gratis provsmakning skulle innebära att horder av människor reser ut på landet till vingårdar. Därför är jag nu med på en motion till Folkpartiets landsmöte i höst om att Folkpartiet ska arbeta för att avskaffa förbudet mot gårdsförsäljning.

Vård för gömda och papperslösa

Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna, när det gäller vård till papperslösa. Det skriver Bengt Westerberg (Röda Korset) med flera i en debattartikel i Dagens Nyheter. Visst tillhör rätten till vård de grundläggande mänskliga rättigheterna. Visserligen kan människor som vistas illegalt i Sverige inte få alla andra medborgerliga rättigheter, men rätten till liv och hälsa måste gälla alla. Vi i Folkpartiet har länge drivit frågan om allas rätt till vård. Efter tolv år med socialdemokratisk regering utlovade förra året Alliansregeringen en utredning om att utvidga rätten till vård. Det var mycket positivt, och nu förväntar jag mig att utredningen snart kommer i gång.

Socialdemokraterna deklarerade förra veckan att gömda på vissa villkor skulle kunna få vård i Sverige, men dyrare vård än andra. Det är futtigt av Socialdemokraterna att kräva att gömda människor ska betala mer för vården än de med uppehållstillstånd. Hittills har bland annat FN:s utredare visat att merkostnaderna för ett land som Sverige är minimala.

fredag 2 oktober 2009

Försäkringskassan och servicen

Statskontoret rapporterar att Försäkringskassan fortfarande har problem med handläggningstiderna men att utvecklingen trots allt går åt rätt håll. Numera klaras 90 % av sjukärendena av på 30 dagar, vilket är mycket bättre än för något år sedan.

Alla myndigheter behöver något slags piska och morot för att hålla servicenivån högt. Därför tycker jag fortfarande att ränta eller kompensation ska betalas ut till människor som får vänta länge på utbetalning eller handläggning och beslut. Det var bra att regeringen tillsatte en snabbutredning om detta, och det blir spännande att se vad resultatet blir.

Det verkar ändå som om Försäkringskassan är på rätt väg nu och jobbar med att förbättra servicen. Det är också bra att det sedan i somras finns en inspektion och ett tydligt formulerat serviceåtagande för Försäkringskassan.

lördag 26 september 2009

Skolan och kommunaliseringen

Ett av de stora misstagen i socialdemokratisk skolpolitik var att genomdriva kommunaliseringen av skolan 1991. Sedan dess har likvärdigheten i skolorna minskat, antalet obehöriga lärare ökat och elevernas resultat försämrats. Skolverkets aktuella kartläggning visar att dagens elever kan mindre än jämnåriga elever i början av nittiotalet.

Förutom kommunaliseringen tror jag att skolideologin från sjuttiotalet påverkat skolan negativt. Den svenska skolpolitiken präglades länge av ett ideologiskt motstånd mot att mäta kunskap och utvärdera skolans resultat. Arvet från sjuttiotalets vänstervåg har länge vilat tungt över skolan. Nu sker en ändring med uppvärdering av kunskapsmålen, men det tar tid innan detta märks på resultaten.

Kommunaliseringen av skolan ger kommunerna stora möjligheter till att bestämma hur de vill satsa på skolan. Därför är det idag stora skillnader mellan kommuner, när det gäller resurser som läggs på skolan. Tvärtom borde det vara självklart att bostadsorten inte ska vara avgörande för vilken kvalitet skolan har. Alla elever i Sverige har rätt till likvärdig utbildning.

En statlig finansiering av skolan skulle göra det lättare att uppnå likvärdighet. Därför är det dags att sätta i gång ett utredningsarbete för att se hur skolan kan överföras till staten.

måndag 21 september 2009

Budgetpresentation i Trelleborg

Vi var fyra riksdagsledamöter från Alliansen som presenterade budgeten på en pressträff under förmiddagen. Trots allt tal om världskris känns det bra att kunna presentera en budget med så många satsningar för att motverka krisen. Jag tycker att det är särskilt roligt att kunna presentera en satsning på kommunerna och landstingen – sammanlagt 1,3 miljarder kronor kommer till oss i Skåne ovanpå de statsbidragshöjningar som tidigare beslutats. Det känns bra att vi i tider av finanskris kan satsa på skolan och vården. Även infrastrukturen får sitt, så att Trelleborgarna kan förvänta sig snabb utbyggnad av E 6 och pendeltåg till Malmö om några år.

Själv arbetar jag i riksdagen med socialförsäkringar och jag är glad för att regeringen nu lämnat tydliga förslag, när det gäller de långtidssjukskrivna. Vi som arbetar med försäkringsfrågorna har diskuterat detta mycket under de senaste månaderna. Tyvärr har det spritts rykten om att en massa människor kommer att ställas utanför trygghetssystemen vid årsskiftet. I verkligheten kommer ingen att lämnas i sticket. Den som är för sjuk för att delta i arbetsinriktad rehabilitering får fortsatt sjukpeng, den som har arbetsförmåga får delta i arbetsmarknadsprogram med förmånliga villkor och den som helt saknar arbetsförmåga får förtidspension (sjukersättning).

söndag 13 september 2009

Myrdal och massmorden

Peter Wolodarski skriver om utställningen på Forum för levande historia och ställer frågan om varför Myrdal och så många andra svenskar kunde blunda för koncentrationsläger och massavrättningar i bland annat Kambodja. Frågan är viktig och berättigad. I dag hörs från olika håll kritik mot utställningen och filmen som visas där om Jan Myrdals besök hos Pol Pot. Myrdal skrev själv häromdagen i Expressen och hans artikel handlade uteslutande om att en statlig myndighet inte borde ägna sig åt att göra sådana filmer. Myrdal berörde i artikeln inte med ett ord sin roll, som medlöpare och försvarare av massmord, när han på sjuttiotalet så ensidigt positivt beskrev Kampuchea och andra diktaturer.

Den intressanta utställningen på Forum för levande historia ställer frågor om hur svenskar kunde besöka Kambodja utan att förstå eller ens ana att koncentrationsläger och massmord utplånade 20 procent av befolkningen. Om motsvarande frågor hade ställts om svenskar som försvarade nazismen hade de flesta med rätta tyckt att gamla nazister har all anledning att skämmas. Men av någon anledning tycks många människor ha större förståelse för kommunistiska än för nazistiska avrättningar.

måndag 7 september 2009

Välkomna extrapengar till landsting och kommuner

Alliansregeringen har i dag gett besked om att man tillför ytterligare 10 miljarder kronor till kommuner och landsting nästa år. 1,3 miljarder kronor kommer till oss i Skåne. Nu slipper Region Skåne och kommunerna i länet säga upp anställda på grund av vikande skatteintäkter samtidigt som man kan värna kvaliteten i skola och vård. Lärare och vårdpersonal behövs oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur.

Från olika håll hörs nu missnöjda kommentarer om att detta bara är ett tillfälligt tillskott. Obegripligt, enligt mig. Så sent som förra året hade de flesta kommuner mycket god ekonomi. När konjunkturen vänder och jobben ökar igen, är det oansvarigt att kräva fortsatt miljardregn från staten. Det är verkligen bra att regeringen föreslår en expansiv budget i lågkonjunktur. Det vore katastrof för ekonomin och välfärden om det blev en vana med ständiga anslagshöjningar även i högkonjunktur.

torsdag 3 september 2009

Socialdemokraternas åsikt om vård för gömda?

Aftonbladets ledare skriver i dag om rätten till vård för gömda och papperslösa.
Enligt min och folkpartiets uppfattning kan visserligen inte människor som vistas illegalt i Sverige få alla medborgerliga rättigheter, men den mänskliga rättigheten till liv och hälsa ska alla ha tillgång till. Detta har jag skrivit tidigare om bl a i denna blogg . Enligt Aftonbladets ledarartikel har alla partier utom Moderaterna denna uppfattning. Men hittills har jag varken i riksdagen eller i media hört ledande socialdemokrater föreslå rätt till vård för gömda och papperslösa. Det vore intressant att veta om socialdemokraterna tagit ställning nu.

måndag 31 augusti 2009

Domslut mot konsten?

I dag skriver Maria Schottenius att domen mot Anna Odell är ett domslut mot konsten. För mig är det tvärtom uppenbart att tingsrättens dom inte har någonting med ingrepp i konstens frihet att göra. Men i övrigt vill jag inte recensera de juridiska slutsatserna. Jag kanske också, som Schottenius, skulle tycka att filmerna utgjorde "ett gripande konstverk". Konstverket som sådant har ingen tingsrätt med att göra. Jag kommenterade debatten om fejkad psykisk sjukdom för några dagar sedan, och jag menar fortfarande att olagliga handlingar kan lagföras men att konsnärligt värde aldrig kan definieras av någon domstol eller myndighet. http://ulf-nilsson.blogspot.com/2009/08/ytrrandefrihet-och-konst.html

Demokratibistånd till Iran

I Malmö under söndagen deltog jag i en stödgala för demokrati i Iran. Det var musik och dans som varvades med olika tal. Själv var jag på åttiotalet lärare på KomVux i Malmö och träffade då många iranier som flytt av olika skäl – jurister som fått yrkesförbud på grund av att deras juridiska utbildning inte passade i Sharialagstiftningen, högutbildade kvinnor som nu förbjudits att arbeta och människor som hade en mera fri och sekulariserad syn på religionen. Många av dem har fått ett bra liv i Sverige, men har inte glömt förtrycket och ofriheten i det gamla hemlandet.

I mitt tal tog jag upp folkpartiets förslag om att avsätta en del av de svenska biståndspengarna för demokratibistånd till Iran. Demokratibistånd är viktigt, och Sverige har genom åren bistått olika länder för att bygga upp demokrati, till exempel ANC i Sydafrika och demokratirörelsen i Zimbabwe. Stödet kan gå till bland annat fackföreningar, kyrkor och kvinnoföreningar.

Folkpartiet för fram som ett konkret förslag att svenskt demokratibistånd kanaliseras för att stödja demokratirörelsen i Iran. I dagens situation är det viktigt att demokrater i Iran får stöd. Det är viktigt att de som kämpar för frihet känner att de inte kämpar ensamma, känner att demokratiska länders stöd inte bara är ord utan också handling. Skapa därför en svensk biståndsfond för den iranska demokratirörelsen för att stödja kvinnorättskämpar, studenter och oberoende medier.

tisdag 25 augusti 2009

Yttrandefrihet och konst

I diskussionen om den installation med fejkad sjukdom som en konstfackstuderande gjorde talas dels om yttrandefrihet dels om definitionen på konst. För mig är dessa helt andra frågor än frågan om något brott blivit begånget. Yttrandefriheten är en omistlig rättighet. Definitionen på vad som är bra konst är subjektiv, och varje människa kan ha sin egen uppfattning. Däremot är det en helt annan fråga vad som är brott mot olika lagar i samhället.

Naturligtvis kan till exempel en stor konstnär begå lagbrott oavsett om det gäller skatter, rattfylleri eller bankrån. Han eller hon blir inte sämre konstnär för det, men ska som andra lagföras för sina brott. Om tingsrätten finner att den omtalade installationen på ett olagligt sätt utsatt personal och sjukvårdsresurser för påfrestningar ska studenten dömas för det, men hon kan givetvis inte dömas för den debatt om mentalvården hon säger sig vilja föra.

fredag 21 augusti 2009

Riksdagsdebatt om utvisningar till Irak

I går deltog jag i en riksdagsdebatt om asylpolitiken. Med anledning av en interpellation från Bodil Ceballos (mp) till migrationsministern debatterades situationen för återvändande kristna irakier.

Det har varit många attacker mot kristna och deras kyrkor de senaste veckorna i Irak. Samtidigt kommer rapporter om att myndigheterna försöker öka säkerheten för alla medborgare och att myndigheterna inte stöder angreppen mot kristna.

Ett antal kristna som utvisats från Sverige har nu flytt från Irak igen. Vi har fått rapporter via bl a Ekot att kristna som utvisats från Sverige nästan omedelbart blivit utsatta för förföljelser.

Det mänskliga lidandet på många håll i Irak känns fruktansvärt att läsa om. Detta ställer frågan om utvisningarna från Sverige varit i enlighet med andemeningen i internationella konventioner. Sverige är i och för sig inte ansvarigt för allt som kan drabba en människa som mot sin vilja blir utvisad till sitt hemland. Det finns många länder som är mera otrygga än Sverige och garantier för säkerhet kan aldrig finnas. Men likväl – om det är uppenbart att en individ har välgrundad anledning att frukta för liv och hälsa, då ska den personen inte behöva flytta mot sin vilja. Frågan är alltså om svenska myndigheterna borde ha haft kunskap om vad som väntade en del av dem som återvänt.

Därför föreslog jag i gårdagens riksdagsdebatt att Sverige utarbetar bättre rutiner för att följa upp och skaffa en bild av vad som händer med människor som återvänder mot sin vilja. Har Sverige i olika fall gjort en riktig bedömning och om inte - varför? Sedan måste vi också vara öppna för förändringar om vi konstaterar att rutinerna är otillräckliga.

Glädjande nog öppnade migrationsministern för ett sådant arbete, när han i debatten föreslog ökat samarbete med externa organisationer, som Röda Korset eller UNHCR för att skaffa information om miljön som återvändande kommer till.

Svensk migrationspolitik ska bygga på humana värden där asylrätten värnas. Då måste vi också garantera att människor inte skickas tillbaka till förföljelse.

måndag 17 augusti 2009

Vård för gömda

Snart tillsätts en utredning för att ge alla barn i Sverige rätt till skolgång, även papperslösa. Tanken är att skolor inte ska behöva anmäla till polisen att barnen är här illegalt. Jag är glad för att skolgång för alla barn kan bli verklighet – självklart ska inte barn nekas skolgång oavsett vad föräldrarna hittat på.
Nu väntar jag och många andra på den utlovade utredningen om sjukvård även för vuxna papperslösa. Enligt min uppfattning kan visserligen inte människor som vistas illegalt i Sverige få alla medborgerliga rättigheter, men den mänskliga rättigheten till liv och hälsa måste alla få tillgång till. Därför måste billig vård kunna erbjudas alla, Det får inte hända i Sverige att någon människa ligger och dör för att hon inte har råd att gå till doktorn. I förra budgetpropositionen utlovade regeringen en utredning om vård för gömda och papperslösa – nu är det dags att den utredningen tillsätts.

fredag 14 augusti 2009

Äntligen rättvisa för ensamma föräldrar

I dag är det svårt för en ensamstående mamma eller pappa som blir sjuk och samtidigt har ett sjukt barn. Föräldern får hoppas att någon anhörig ställer upp utan att få ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ensamstående föräldrar har i dag inte rätt att överlåta sin föräldrapeng till släktingar och vänner. Vi är många som reagerat över detta, och jag skrev härom året en skriftlig fråga till ansvarigt statsråd. Nu rättas denna miss i lagen äntligen till. Regeringen föreslår att ny lag ska gälla från 2010 och vi fattar beslut i Riksdagen i höst.

onsdag 12 augusti 2009

Sprututbyte - liberalt?

Som liberal vill jag bekämpa knarket och hjälpa missbrukarna. För Folkpartiets del är det självklart att bruket av narkotika ska vara kriminaliserat i Sverige. För Folkpartiet är det också en självklarhet att det krävs starka insatser från samhället med förebyggande insatser, vård, behandling och skärpt kontroll för att få en effektiv narkotikapolitik. Därför röstade jag och andra folkpartister i Riksdagen utan tvekan ja till lagen om legalisering av sprutbyte år 2006. Som lundabo kunde jag då glädja mig åt att den framgångsrika försöksverksamheten i Malmö och Lund blev permanent och att andra delar av Sverige kunde starta liknande verksamhet.

Jag har besökt verksamheten i Lund flera gånger och imponerats av det jag sett. Vem som helst kan inte gå in på sprutbytesmottagningen och skaffa sprutor. Narkomanen som vill byta sina använda sprutor mot rena måste följa klinikens stränga regler. Han eller hon ska kunna visa stickmärken, ha behandlats för sitt missbruk men misslyckats med att sluta knarka och ha haft kontakter med socialtjänsten. Man byter smutsiga sprutor mot rena, inget annat. Det är ingen ”allmän” utdelning som sker. Varje spruta och varje nål räknas. Lämnar man tio nålar får man tio. Lämnar man noll får man noll.

Att ge narkomaner rena sprutor är ett preventivt arbete i syfte att spåra smittokällor, ge vård och information och stoppa smittspridning för att försöka att få kontroll över hiv och hepatit. För många narkomaner utgör dessutom sprutbytesprogrammet den enda kontakten med samhällets vård. Statistiken visar också att Lund och Malmö varit framgångsrika med att stoppa smittspridning.

Enligt ett landsmötesbeslut säger Folkpartiet ja till att landsting får starta sprutbytesprogram. Jag ser verkligen ingen anledning att ta tillbaka det beslutet. Men kanske är det dags att mera aktivt arbeta för att även andra delar av Sverige börjar arbeta med sprutbytesprogram.

Läs artikel i DN här