Arbeta längre - utmaning eller hot?

Arbeta länge – utmaning eller hot

Det blev stor uppmärksamhet när statministern gick ut och talade om höjd pensionsålder. Ändå vet alla som är insatta i pensionsfrågor att varje årskull i snitt behöver jobba lite längre för att få ut samma pension som föregående årskull. En viktig - och i sig glädjande orsak – är vi lever allt längre. I dag lever en svensk i genomsnitt ett och ett halvt år längre än när pensionsreformen beslutades i mitten på nittiotalet.

Dagens Sydsvenskan beskriver i en artikel de olika reaktionerna på diskussionen om längre arbetsliv. Genomgående tycks de som är kritiska utgå ifrån att man kommer att tvinga människor att jobba längre.

Jag menar tvärtom att det i första hand handlar om att skapa möjligheter och uppmuntran att jobba längre. Det är positivt om vi kan komma ifrån den åldersdiskriminerande inställningen att alla borde sluta jobba senast vid 65. Exemplen är många på hur duktig arbetskraft tvingas sluta, ofta på ett O-flexibelt sätt. Det finns till och med lärare som måste lämna sina elever mitt under en termin bara för att arbetsgivaren – och även facket – håller så hårt på den exakta åldersgränsen. Naturligtvis ska människor som vill sluta jobba kunna göra det, men även de får glädje av om det är fler människor som jobbar och bidrar till ekonomisk utveckling.

Den pågående pensionsåldersutredningen undersöker nu möjligheterna att höja åldersgränsen för rätten att arbeta, att anpassa andra regler om tjänstepension mm, att öka möjligheterna till att byta jobb, att förbättra arbetsmiljön med mera med mera.

Jag ser fram emot att allt fler som vill jobba längre också får möjlighet att göra detta.