Kulturfrågor i EU-valet

I Sydsvenskan ställs frågan om hur kulturpolitiken påverkas av valet till EU-parlamentet. Jasenko Selimovic (FP) svarar bland annat att ”Vår framtid är beroende av människor i andra EU-länder. Men om dem kan vi för lite.”

Kulturellt utbyte handlar bland annat om att lära sig mer om varandra. Ett sätt kan vara samarbete mellan de stora public service-bolagen för TV och radio, så att vi får mer kunskap om nyheter, film, litteratur och konst i olika EU-länder. Vi borde ha utbyggt samarbete mellan public service-bolagen och mycket gärna, som Jasenko Selimovic föreslagit, ett nytt europeiskt publicservice-bolag för nyheter och kultur från hela EU.

Det är just gränsöverskridande samarbete som vi liberaler vill se förverkligat i EU:s kulturpolitik. Däremot är vi inte intresserade av att lägga in stora allmänna poster med kulturpengar i EU-budgeten. De rent ekonomiska och praktiska kulturbesluten ska ligga nationellt.

 Det finns andra utmaningar i kulturpolitiken och EU. Upphovsrätten är nog den av EU-frågorna som berör flest kulturskapare - författare, musiker bildkonstnärer med flera. Det är en viktig kulturfråga att göra så att det finns goda möjligheter att sprida sin kultur och leva av sitt skapande, inte bara i Sverige utan på hela EU:s inre marknad.

Den fria rörligheten i EU måste garanteras och får inte begränsas, som både vänster- och högerextremister vill. Tack vare den fria rörligheten ökar möjligheterna för kulturutbyte och för att vi alla i EU lär oss mera om varandra.

Nya villkor för TV och radio

Jag debatterade under gårdagen framtid och nya villkor för Public service.

Nu har vi i riksdagen beslutat om villkoren för Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion.  Jag tycker det är viktigt att Sverige har public service, det som på svenska kallas radio och TV i allmänhetens tjänst.

Regeringens proposition om Public Service har titeln Bildning och tillgänglighet. I de nya sändningsvillkoren förstärks bildnings- och utbildningsuppdraget. Tillgängligheten ska öka genom en årlig ökning av sändningar med syntolkning, teckentolkning och uppläst text. De nationella minoritetsspråken ska få större utrymme. 

Förutom public service ska vi självklart ha bra möjligheter för privat kommersiell radio och TV. Bland annat därför skissar propositionen upp en strategi för digitalisering av radion, så att fler kan sända.

 Själv är jag övertygad om att allmänt finansierad public service med ett brett uppdrag har en viktig roll att spela. Alla ska kunna ta del av ett brett utbud – nyheter, samhällsinformation, kultur, idrott, men också underhållning av hög kvalitet med mera. Det ska finnas plats dels för det lättsamma men också för det allvarliga och det granskande.

 Riksdagsbeslutet innebär att en ny avgiftsform ska utredas under de närmaste åren. Det är viktigt och Folkpartiets landsmöte skrev förra veckan in i partiprogrammet att TV-licensen i sin nuvarande form ska avskaffas. En ny typ av avgift ska garantera oberoendet för public service och ligga utanför skattesystemet.

Nyheter för radio och tv

Nu har regeringen presenterat sina förslag till nya villkor för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Från Folkpartiets sida är vi som helhet nöjda, Vi har fått med mycket av det vi tycker är viktigt för det som vi kallar för public service - radio och tv i allmänhetens tjänst. Men tv-licensen är tyvärr fortfarande kvar som om inget hänt sedan 1900-talers slut. 

Utgångspunkten är att hela befolkningen också i fortsättningen ska ha tillgång till radio- och tv-program, som har ett brett utbud med underhållning, samhällsbevakning och kultur. Jag uppskattar särskilt satsningen på Utbildningsradion och ett nytt tydligare utbildningsuppdrag med bland annat satsning på läsning. Det är också bra med ökade krav på SVT att bli tillgängligt för människor med funktionsnedsättning och det är bra med ökat krav på att programmen ska spegla hela landets mångfald och regionala förutsättningar.

Som sagt får vi tyvärr leva med en gammaldags tv-licens, som innebär att mer än 10 % av dem som borde betala inte gör det och som innebär att man ska tolka om personer kan se tv i sina olika telefoner och datorer.

Jag tycker fortfarande att det behövs ett enkelt system där alla med inkomst betalar samma avgift via skattsedeln. Den avgiften skulle bli lägre än dagens licens, eftersom fler då skulle betala. Enligt regeringens förslag ska ett nytt avgiftssystem kunna utredas före 2020. När vi väl kommer dit, tror jag att det blivit ännu mera uppenbart att ett nytt avgiftssystem behövs.