Kulturfrågor i EU-valet

I Sydsvenskan ställs frågan om hur kulturpolitiken påverkas av valet till EU-parlamentet. Jasenko Selimovic (FP) svarar bland annat att ”Vår framtid är beroende av människor i andra EU-länder. Men om dem kan vi för lite.”

Kulturellt utbyte handlar bland annat om att lära sig mer om varandra. Ett sätt kan vara samarbete mellan de stora public service-bolagen för TV och radio, så att vi får mer kunskap om nyheter, film, litteratur och konst i olika EU-länder. Vi borde ha utbyggt samarbete mellan public service-bolagen och mycket gärna, som Jasenko Selimovic föreslagit, ett nytt europeiskt publicservice-bolag för nyheter och kultur från hela EU.

Det är just gränsöverskridande samarbete som vi liberaler vill se förverkligat i EU:s kulturpolitik. Däremot är vi inte intresserade av att lägga in stora allmänna poster med kulturpengar i EU-budgeten. De rent ekonomiska och praktiska kulturbesluten ska ligga nationellt.

 Det finns andra utmaningar i kulturpolitiken och EU. Upphovsrätten är nog den av EU-frågorna som berör flest kulturskapare - författare, musiker bildkonstnärer med flera. Det är en viktig kulturfråga att göra så att det finns goda möjligheter att sprida sin kultur och leva av sitt skapande, inte bara i Sverige utan på hela EU:s inre marknad.

Den fria rörligheten i EU måste garanteras och får inte begränsas, som både vänster- och högerextremister vill. Tack vare den fria rörligheten ökar möjligheterna för kulturutbyte och för att vi alla i EU lär oss mera om varandra.

Kultur engagerar och lyfter

De senaste veckorna har jag varit på många kulturdebatter – i Kulturmagasinet, Sundsvall, i Riksdagsbiblioteket på Kulturnatten, i Halmstad för debatt om biblioteken och på den liberala Kulturföreningen Blåklintens stora kulturdebatt i Göteborg.  

Genomgående imponeras jag av hur många människor det finns som är kulturengagerade och vilka ideella insatser som många är beredda att göra. Kultur är mycket - studiecirkeln, konserten, filmpremiären och kulturskolornas musikutbildning.

När jag var med Kulturutskottet i Paris nyligen slogs jag av vilken stark ställning kulturen har i Frankrike. Det handlar om traditionell kultur, men också om kulturhus med målning, dans och musik för ungdomar. Några stora budgetnedskärningar i finanskrisens spår har det enligt uppgift inte varit tal om.

Även i Sverige har vi brutit en nedåtgående trend och börjat uppvärdera kulturen. Den utvecklingen måste fortsätta. Det kommer alltid att finnas olika åsikter om hur kultur ska finansieras, men det är viktigt att vi är många som är överens om att kultur är ett kärnområde inom politiken.    

 

Framtidens pensioner

Visst är det många pensionärer, som har knappa villkor och måste tänka på hur de använder sina välförtjänta pensionspengar. Men i motsats till i många andra länder kan våra pensionärer känna sig trygga med att de även i framtiden kommer att få sin pension utbetald. Sverige har faktiskt ett av världens mest stabila och mest välfinansierade pensionssystem. Inte minst märktes det vid krisen 2008 då många länders pensionssystem kollapsade.

Den breda enigheten om huvuddragen i pensionerna består. Nu har Allianspartierna och Socialdemokraterna i pensionsgruppen kommit överens om ett antal frågor att gå vidare med efter valet, när det gäller pensionerna.  Det handlar bland annat om att vi ska fortsätta diskussioner om att uppmuntra dem som vill arbeta lite länge att få göra det. Frågor som då ska tas upp är olika ändrade åldersgränser, anställningstrygghet till 69 år samt hur avtal om tjänstepension utformas.

De senaste åren har den så kallade bromsen slagit till och tillfälligt sänkt pensionerna, när ekonomin varit dålig. Det är ju en grundbult i pensionssystemet att pensionerna ligger utanför statsbudgeten och automatiskt betalar ut så mycket som systemet tål. Förhållandet mellan tillgångar och skulder måste vara stabilt. En del pensionärsorganisationer har menat att bromsen ska avskaffas. Vi alla partier i pensionsgruppen är fortfarande överens om att en ”broms” eller balans behövs i pensionssystemet, men att den bör justeras, så att den inte slår till i onödan. Därför förordar vi nu ett system som gör att det inte blir så stora kast från ett år till ett annat.  

 En annan fråga är fondsparandet i premiepensionen, där inga förändringar nu föreslås, men där pensionsgruppen ska fortsätta diskussionerna om eventuella förändringar. För Folkpartiet är det framöver viktigt att värna möjligheten för pensionsspararna att själva få rätt att bestämma över en liten del av det obligatoriska sparandet – om de vill.

 Det finns mycket viktigt att diskutera politiskt, när det gäller äldres villkor. Jag tycker det är bra att Alliansen gjort större skattesänkningar för pensionärer än den gamla regeringen någonsin gjorde. Jag tycker också det är bra att bostadstilläggen har höjts för dem som har det sämst. De frågorna ligger utanför pensionsöverenskommelsen. Men trots fortsatta politiska stridsfrågor är det bra att det samtidigt finns en bred enighet om huvudlinjerna i pensionssystemet – det är bra för de äldre och det är bra för dem som så småningom blir äldre.       

 

Umeå - Kulturhuvudstad för mångfald

Umeå kulturhuvudstad 2014 invigdes i helgen. Det fanns många roliga och intressanta inslag med musik, litteratur, konst och skapelser av is och snö i gatumiljön. Det blev flera olika besök och bland annat stannade jag länge i Bildmuseets utställningar av olika samtids- och nittonhundratalsmålare.

Konstnären Katarina Pirak Sikku har i konstnärlig form reflekterat över rasbiologiska institutets ”undersökningar” av samer, som betraktades som en degenererad ras. Bland annat åkte man ut i byarna och fotograferade helfigursbilder av nakna människor i olika positioner.

Just den utställningen blev en nyttig påminnelse om svarta stråk i svensk nittonhundratalshistoria. Samtidigt lyfts nu i Umeå på olika sätt det positiva arvet från Samekulturen fram i bild, musik och dikt. Det är bra och viktigt att Europas kulturhuvudstad så tydligt tar ställning för mångfald och minoriteter. På en del andra håll i Europa hörs det alltför ofta stöveltramp nu för tiden.

 

 

PISA-rapporten om skolan

Gårdagens PISA-rapport om femtonåringars skolresultat visar att de senaste årens skolreformer varit nödvändiga. Många tyckte för några år sedan att vi folkpartister överdrev, när vi talade om att skolresultaten försämrades. Nu ser vi tydligt att den gamla skolan försämrats år från år under en period på minst tjugo år.

PISA - undersökningen gäller de femtonåringar som gick i årskurs 9 våren 2012, det vill säga den sista generationen som gått igenom hela den gamla grundskolan.

2011 – 2012 genomfördes ny läroplan med tydliga mål för grundskolan, nya betyg i flera steg, fler nationella prov. Ordentlig uppföljning kombineras med rätt till stöd och hjälp för elever som behöver det.

Det blir allt tydligare att vi inte kan ha en skola som lämnar eleven i sticket. När eleven själv ska planera sin undervisning, och det saknas struktur, då drabbas de elever som behöver skolan allra mest.

PISA-undersökningen är ett domslut över den misslyckade skola som vi nu i Sverige äntligen förändrar.  

 

 

 

Nya villkor för TV och radio

Jag debatterade under gårdagen framtid och nya villkor för Public service.

Nu har vi i riksdagen beslutat om villkoren för Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion.  Jag tycker det är viktigt att Sverige har public service, det som på svenska kallas radio och TV i allmänhetens tjänst.

Regeringens proposition om Public Service har titeln Bildning och tillgänglighet. I de nya sändningsvillkoren förstärks bildnings- och utbildningsuppdraget. Tillgängligheten ska öka genom en årlig ökning av sändningar med syntolkning, teckentolkning och uppläst text. De nationella minoritetsspråken ska få större utrymme. 

Förutom public service ska vi självklart ha bra möjligheter för privat kommersiell radio och TV. Bland annat därför skissar propositionen upp en strategi för digitalisering av radion, så att fler kan sända.

 Själv är jag övertygad om att allmänt finansierad public service med ett brett uppdrag har en viktig roll att spela. Alla ska kunna ta del av ett brett utbud – nyheter, samhällsinformation, kultur, idrott, men också underhållning av hög kvalitet med mera. Det ska finnas plats dels för det lättsamma men också för det allvarliga och det granskande.

 Riksdagsbeslutet innebär att en ny avgiftsform ska utredas under de närmaste åren. Det är viktigt och Folkpartiets landsmöte skrev förra veckan in i partiprogrammet att TV-licensen i sin nuvarande form ska avskaffas. En ny typ av avgift ska garantera oberoendet för public service och ligga utanför skattesystemet.

Skolbibliotek en nödvändig resurs

Läsförmåga är verkligen en nyckel till delaktighet i vårt samhälle. Den lilla flickan eller pojken som inte knäcker läskoden kommer hopplöst efter i skolan och i vuxenlivet.

Genom tiderna har furstar och diktatorer bränt böcker för att hindra folk från att tänka för mycket  själva. Men man kan skada kulturen även på andra sätt.  Ray Bradbury sade bland annat: ”Man behöver inte bränna böcker för att göra slut på en kultur, det räcker med att få människor att sluta läsa.

I regering och riksdag har Folkpartiet hårt drivit frågan om satsningar på lässatsningar i skolan och på biblioteken. Den nya bibliotekslagen som beslutades häromdagen i Riksdagen är ett fint exempel på det.

Den nya skollagen säger också att alla skolor ska ha skolbibliotek. Nu föreslår vi i programförslaget till Folkpartiets landsmöte att utbildade bibliotekarier ska ansvara för skolbiblioteken, hjälpa och uppmuntra barnen till läsning. Jag tycker det är en mycket god tanke att biblioteket inte bara ska vara ett obemannat lager för böcker.