Gränshinder i Europa?

I dag var jag med i en så kallad aktuell debatt i riksdagen om gränskontroller i Europa. Sverigedemokraterna vill ju att Sverige lämnar Schengen och upprättar gränskontroller mot omvärlden. Uppmuntrade av uttalanden frånb bland annat Dansk Folkeparti vädrar SD morgonluft för att kliva några årtionden tillbaka till hårdare gränskontroller i Europa.

Om Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti vill göra det svårare att åka och umgås med varandra må så vara, men vi andra vill fortfarande ta oss över sundet snabbt och enkelt.

Som lundabo har jag verkligen märkt hur avståndet krympt till Danmark sedan bron byggdes. Öresundsregionen är ett bra exempel på vad öppna gränser kan betyda. Omkring 25 000 människor pendlar mellan bostaden och arbetet på olika sidor om sundet, studenter samläser kurser på universiteten på båda sidor och många reser över för nöjen och kultur. Tänk er hur det skulle se ut med långa köer vid gränserna och att den som ska till jobbet i Köpenhamn måste vänta i krångliga tull- och passkontroller.

Innan bron byggdes var det bara något hundratal människor som pendlade över Öresund nu är det 25 000. Det skulle snabbt kunna bli en tillbakagång om sådana här idéer blir verklighet.

EU-kommissionären Cecilia Malmström gjorde nyligen ett mycket skarpt uttalande som gick ut på att om Danmark eller något annat EU-land hindrar den fria rörligheten kommer kommissionen att göra vad som står i dess makt för att stoppa detta. Jag delar helt och fullt hennes uppfattning.

Varför ska man ha tullkontroller, när man inte har några tullar mellan EU-länder? Varför ska man ha passkontroller när man har fri rörlighet.? Brottslingar och förbjudna varor bekämpas bättre med polissamarbete över gränserna.