I dag var jag med i en så kallad aktuell debatt i riksdagen om gränskontroller i Europa. Sverigedemokraterna vill ju att Sverige lämnar Schengen och upprättar gränskontroller mot omvärlden. Uppmuntrade av uttalanden frånb bland annat Dansk Folkeparti vädrar SD morgonluft för att kliva några årtionden tillbaka till hårdare gränskontroller i Europa.
Om Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti vill göra det svårare att åka och umgås med varandra må så vara, men vi andra vill fortfarande ta oss över sundet snabbt och enkelt.
Som lundabo har jag verkligen märkt hur avståndet krympt till Danmark sedan bron byggdes. Öresundsregionen är ett bra exempel på vad öppna gränser kan betyda. Omkring 25 000 människor pendlar mellan bostaden och arbetet på olika sidor om sundet, studenter samläser kurser på universiteten på båda sidor och många reser över för nöjen och kultur. Tänk er hur det skulle se ut med långa köer vid gränserna och att den som ska till jobbet i Köpenhamn måste vänta i krångliga tull- och passkontroller.
Innan bron byggdes var det bara något hundratal människor som pendlade över Öresund nu är det 25 000. Det skulle snabbt kunna bli en tillbakagång om sådana här idéer blir verklighet.
EU-kommissionären Cecilia Malmström gjorde nyligen ett mycket skarpt uttalande som gick ut på att om Danmark eller något annat EU-land hindrar den fria rörligheten kommer kommissionen att göra vad som står i dess makt för att stoppa detta. Jag delar helt och fullt hennes uppfattning.
Varför ska man ha tullkontroller, när man inte har några tullar mellan EU-länder? Varför ska man ha passkontroller när man har fri rörlighet.? Brottslingar och förbjudna varor bekämpas bättre med polissamarbete över gränserna.
Visar inlägg med etikett sjukpeng. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sjukpeng. Visa alla inlägg
tisdag 28 juni 2011
måndag 11 april 2011
Förändringar i sjukförsäkringen
Idag har jag i DN tillsammans med mina Allianskolleger i socialförsäkringsutskottet och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson presenterat en del förändringar av sjukförsäkringen. Det handlar om att minska risken för att människor ska hamna fel vid beslut om sjukskrivning.
Den reform som sjösattes under förra mandatperioden är i grunden rätt. Fler människor får idag hjälp snabbare och alla inblandade aktörer är mer aktiva. Vi har också kunnat se hur sjukskrivningstiderna har minskat, eftersom människor snabbare återgår till sina ordinarie arbeten., i de flesta fall innan man når den bortre gräns som införts.
Fler viktiga folkpartikrav fanns med redan i den ursprungliga reformen. En ersättning på cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten är något vi tidigare har slagits för och den nivån är i stora drag finns kvar. Likaså har det varit det viktigt för oss att människor med allvarliga sjukdomar inte ska behöva fundera över den bortre tidsgräns som finns i den nya sjukförsäkringen.
Det finns fortfarande några förbättringar som vi anser är nödvändiga för att sjukförsäkringen ska få en rimlig balans mellan aktiv rehabilitering och trygghet för den som är för sjuk för att arbeta. Dessa förbättringar sker nu genom överenskommelsen mellan Allianspartierna om justeringar av sjukförsäkringen. Regeringens förslag kommer inom kort att skickas ut på remiss.
• I vissa enstaka fall har alltför sjuka människor hänvisats till arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion efter att sjukpenningdagarna tagit slut. Även om de allra sjukaste redan är undantagna och introduktionen är individuellt utformad finns i dag exempel på alltför sjuka människor som hänvisas till arbetsförmedlingen. I det nya förslaget förtydligas att de som inte kan få ut något av arbetsförmedlingens hjälp ska få vara kvar i sjukförsäkringen.
• Vi vill också undvika att människor hamnar i ekonomisk nöd och måste vända sig till kommunen eller familjen. Den socialdemokratiska modellen med tillfällig sjukersättning (förtidspension) avvecklas sedan en tid. I gruppen som lämnar den ersättningen finns det människor sedan tidigare inte hade någon rätt till sjukpenning och som därför idag inte heller idag har någon sjukpenninggrundande inkomst. Vi vill ge denna grupp en grundnivå i sjukpenningsystemet och låta dem ha kvar möjligheten att söka bostadsbidrag såväl i sjukpenningssystemet som under tiden hos arbetsförmedlingen.
• Många jag har träffat har vittnat om att arbetslivsintroduktionen hos arbetsförmedlingen har gett den hjälp och det stöd som tidigare fattades. Nackdelen för en del har varit att ersättningen blivit lägre än sjukpengen. Regeringen vill nu att denna hjälp också ska kunna ges tidigare, om den sjukskrivne så vill. Det ska bli möjligt att delta i introduktionen redan medan man är sjukskriven och då med bibehållen sjukpenning.
Dessa tre åtgärder tillsammans med några andra tekniska justeringar är förändringar som jag välkomnar. Men jag gör det med insikten att det handlar om är komplicerade frågor. Den mediala bilden fångar sällan den svåra avvägning som måste göras. Samma bedömning kan upplevas väldigt olika av två olika personer med samma tillstånd. Vad den ena upplever som uppmuntrande upplever den andra som ett kränkande underkännande av ett sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att den enskilda handläggaren kan göra en tolkning av situationen. Samtidigt är det rättsosäkert att inte ge riktlinjer till handläggaren. Det får inte bli en återgång till det gamla passiva systemet där en förlängning av ersättningen rutinmässigt blev det enklaste valet.
Nu hoppas jag och tror att förändringarna vi gör leder till en bättre balans. En bra reform har blivit bättre. Självklart är det vitigt att följa utvecklingen noggrant och alltid vara beredd att föreslå ytterligare förändringar om så krävs.
Den reform som sjösattes under förra mandatperioden är i grunden rätt. Fler människor får idag hjälp snabbare och alla inblandade aktörer är mer aktiva. Vi har också kunnat se hur sjukskrivningstiderna har minskat, eftersom människor snabbare återgår till sina ordinarie arbeten., i de flesta fall innan man når den bortre gräns som införts.
Fler viktiga folkpartikrav fanns med redan i den ursprungliga reformen. En ersättning på cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten är något vi tidigare har slagits för och den nivån är i stora drag finns kvar. Likaså har det varit det viktigt för oss att människor med allvarliga sjukdomar inte ska behöva fundera över den bortre tidsgräns som finns i den nya sjukförsäkringen.
Det finns fortfarande några förbättringar som vi anser är nödvändiga för att sjukförsäkringen ska få en rimlig balans mellan aktiv rehabilitering och trygghet för den som är för sjuk för att arbeta. Dessa förbättringar sker nu genom överenskommelsen mellan Allianspartierna om justeringar av sjukförsäkringen. Regeringens förslag kommer inom kort att skickas ut på remiss.
• I vissa enstaka fall har alltför sjuka människor hänvisats till arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion efter att sjukpenningdagarna tagit slut. Även om de allra sjukaste redan är undantagna och introduktionen är individuellt utformad finns i dag exempel på alltför sjuka människor som hänvisas till arbetsförmedlingen. I det nya förslaget förtydligas att de som inte kan få ut något av arbetsförmedlingens hjälp ska få vara kvar i sjukförsäkringen.
• Vi vill också undvika att människor hamnar i ekonomisk nöd och måste vända sig till kommunen eller familjen. Den socialdemokratiska modellen med tillfällig sjukersättning (förtidspension) avvecklas sedan en tid. I gruppen som lämnar den ersättningen finns det människor sedan tidigare inte hade någon rätt till sjukpenning och som därför idag inte heller idag har någon sjukpenninggrundande inkomst. Vi vill ge denna grupp en grundnivå i sjukpenningsystemet och låta dem ha kvar möjligheten att söka bostadsbidrag såväl i sjukpenningssystemet som under tiden hos arbetsförmedlingen.
• Många jag har träffat har vittnat om att arbetslivsintroduktionen hos arbetsförmedlingen har gett den hjälp och det stöd som tidigare fattades. Nackdelen för en del har varit att ersättningen blivit lägre än sjukpengen. Regeringen vill nu att denna hjälp också ska kunna ges tidigare, om den sjukskrivne så vill. Det ska bli möjligt att delta i introduktionen redan medan man är sjukskriven och då med bibehållen sjukpenning.
Dessa tre åtgärder tillsammans med några andra tekniska justeringar är förändringar som jag välkomnar. Men jag gör det med insikten att det handlar om är komplicerade frågor. Den mediala bilden fångar sällan den svåra avvägning som måste göras. Samma bedömning kan upplevas väldigt olika av två olika personer med samma tillstånd. Vad den ena upplever som uppmuntrande upplever den andra som ett kränkande underkännande av ett sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att den enskilda handläggaren kan göra en tolkning av situationen. Samtidigt är det rättsosäkert att inte ge riktlinjer till handläggaren. Det får inte bli en återgång till det gamla passiva systemet där en förlängning av ersättningen rutinmässigt blev det enklaste valet.
Nu hoppas jag och tror att förändringarna vi gör leder till en bättre balans. En bra reform har blivit bättre. Självklart är det vitigt att följa utvecklingen noggrant och alltid vara beredd att föreslå ytterligare förändringar om så krävs.
lördag 13 november 2010
Olika beskrivningar av nya sjukförsäkringen
Sydsvenskan har just nu en artikelserie om sjukförsäkringen. I dagens nummer refererar tidningen två bloggar om erfarenheter av sjukförsäkringen. En ger en negativ berättelse om en person som nekats sjukersättning och en beskriver positivt ett par som fick hjälp tillbaka tack vare den nya sjukförsäkringen.
Vi får inte glömma hur verkligheten såg ut, innan Alliansen genomförde sina reformer av sjukförsäkring och rehabilitering. Vid den tiden blev många fler människor långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade, ofta utan ha fått några rehabiliteringsinsatser. En forskarstudie i Lund kallade det gamla systemet ”en försäkring för utsortering”.
De senaste åren har sjukskrivningstiderna förkortats ordentligt. Allt fler människor hittar en väg tillbaka. I den nya försäkringen finns tidsgränser för när arbetsförmågan ska prövas. Efter tre, sex och tolv månader sker prövning av arbetsförmågan och avstämning av gjorda rehabiliteringsinsatser. Efter 2,5 års sjukskrivning förs de flesta över till en individuellt anpassad arbetsintroduktion. På så sätt fortsätter inte sjuskrivningen utan att myndigheter, arbetsgivare och den enskilde reflekterar över hur vägar tillbaka kan se ut.
Nu gäller det att gå vidare och rätta till brister som fortfarande kan finnas i sjukförsäkringen . Därför sparar jag uppgifter som kommer om missnöje med reformen. Några frågor som jag tror behöver ställas är:
Behöver lagen om rätt till sjukpeng förtydligas, så att ingen får nej på fel grunder?
Ska ersättningen under arbetsintroduktionen göras om så att ingen behöver oroa sig för sämre ekonomi?
Behöver reglerna om deltidssjukskrivning förtydligas?
Alla Allianspartier och nye socialförsäkringsministern, Ulf Kristersson, är överens om att vi nu ska se över och förbättra delar av sjukförsäkringen. Kristersson beskriver detta 11 nov i DN. Vi är också lika överens om att inte gå tillbaka till den gamla dåliga försäkringen. Tvärtom – jag tror att den nya sjukförsäkringen kommer att räknas som en av de viktigaste reformerna under 2000-taets första årtionde.
Vi får inte glömma hur verkligheten såg ut, innan Alliansen genomförde sina reformer av sjukförsäkring och rehabilitering. Vid den tiden blev många fler människor långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade, ofta utan ha fått några rehabiliteringsinsatser. En forskarstudie i Lund kallade det gamla systemet ”en försäkring för utsortering”.
De senaste åren har sjukskrivningstiderna förkortats ordentligt. Allt fler människor hittar en väg tillbaka. I den nya försäkringen finns tidsgränser för när arbetsförmågan ska prövas. Efter tre, sex och tolv månader sker prövning av arbetsförmågan och avstämning av gjorda rehabiliteringsinsatser. Efter 2,5 års sjukskrivning förs de flesta över till en individuellt anpassad arbetsintroduktion. På så sätt fortsätter inte sjuskrivningen utan att myndigheter, arbetsgivare och den enskilde reflekterar över hur vägar tillbaka kan se ut.
Nu gäller det att gå vidare och rätta till brister som fortfarande kan finnas i sjukförsäkringen . Därför sparar jag uppgifter som kommer om missnöje med reformen. Några frågor som jag tror behöver ställas är:
Behöver lagen om rätt till sjukpeng förtydligas, så att ingen får nej på fel grunder?
Ska ersättningen under arbetsintroduktionen göras om så att ingen behöver oroa sig för sämre ekonomi?
Behöver reglerna om deltidssjukskrivning förtydligas?
Alla Allianspartier och nye socialförsäkringsministern, Ulf Kristersson, är överens om att vi nu ska se över och förbättra delar av sjukförsäkringen. Kristersson beskriver detta 11 nov i DN. Vi är också lika överens om att inte gå tillbaka till den gamla dåliga försäkringen. Tvärtom – jag tror att den nya sjukförsäkringen kommer att räknas som en av de viktigaste reformerna under 2000-taets första årtionde.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
