Dags för höstbudgeten

I helgen var jag och många andra liberaler med i Prideparaden och var också med och festade i Kungsträdgården, huvudarenan för Stockholm Pride detta år. Pride har vuxit till ett allmänt uppskattat nöje för Stockholmarna och för turisterna. Jag tycker att det känns bra. En tillställning som från början ansågs lite extrem har vunnit bred acceptans.

Inte minst mot bakgrund av tragiken i Oslo är det viktigt att många är med och firar öppenhet och tolerans på detta härliga sätt.

Mitt i allt tal om den skakiga världsekonomin närmar sig nu besluten om regeringens förslag till höstbudget – utan tvekan årets viktigaste riksdagsbeslut. Under augusti kommer Alliansens riksdagsgrupper att diskutera vad respektive parti vill prioritera i budgeten och slutligen kommer partiledarna att förhandla.

Jag tycker det känns bra att Folkpartiet nu vill sätta fokus på skolan och på lärarna. Det är dags att våga säga att bra lärare är nyckeln till en bra skola. Äntligen är det också dags att våga säga att lärarna behöver bra löner om de bästa studenterna ska välja den utbildningen.

I partiledartalet i Marstrand lyfte Jan Björklund lärarnas löner som en prioriterad fråga för Folkpartiet i budgetförhandlingarna. Han lyfte också fram reformeringen av sjukförsäkringen. Nu är det viktigt att liggande förslag genomförs på ett bra sätt. De måste bli tydligare att fler människor ska kunna undantas från att lämna sjukförsäkringen och de som i dag blir ”nollklassade” måste ha en trygg ersättning. Jag menar att om någon budgetsatsning ska skjutas upp i höstens budget får det inte bli sjukförsäkringen.

Alliansens sjukförsäkring är bra och har hjälpt fler människor till ett friskt liv än den gamla försäkringen gjorde. Men så länge någon eller några blir orättvist behandlade kan vi inte vara nöjda. Därför är det viktigt att de nödvändiga förändringarna kommer in i höstbudgeten och genomförs på ett bra sätt.