Inkomstskydd i sjukförsäkringen

För några år sedan var det en stor fråga hur vi skulle kunna hjälpa fler människor tillbaka från långa sjukskrivningar.  Hur skulle vi kunna bryta en utveckling, där människor fick det allt svårare att komma tillbaka till arbete?  Därför var reformen av sjukförsäkringen 2008 nödvändig och riktig.  Det var bråttom att göra något radikalt för att stoppa utsorteringen av människor, som tappade fotfästet i arbetslivet.

Nu är det dags att se framåt. Det är på tiden att bryta en annan trend – att allt färre har nytta av inkomstskyddet vid sjukdom. Detta skriver vi om i en artikel i SvD. För mig som socialliberal är trygga och fungerande socialförsäkringar en viktig grundpelare i välfärdssamhället.  Utgångspunkten är att socialförsäkringar ska omfatta alla.

Onödigt beslut om sjukförsäkringen

Igår fattade riksdagen ett ganska luddigt beslut. Sverigedemokraterna och de rödgröna partierna enades om att ändra en formulering i lagen om sjukförsäkringen. Det handlar om prövningen mot arbetsmarknaden som Försäkringskassan ska göra efter 180 dagars sjukskrivning.

Enligt riksdagsbeslutet ska framöver en sjukskriven persons arbetsförmåga prövas mot ”normalt förekommande arbeten” i stället för mot ”den reguljära arbetsmarknaden” som det heter idag. Det är svårt för vem som helst att förstå skillnaden mellan de här begreppen och även till exempel Försäkringskassan menar att skillnaden har en mycket begränsad betydelse. Därför kommer den nya formuleringen säkert inte att göra någon stor skillnad vare sig till det bättre eller till det sämre.

Särskilt märkligt blir detta beslut med tanke på att Försäkringskassan redan startat ett seriöst arbete med att utveckla begreppet arbetsförmåga. En ny proposition om detta kan förväntas komma till riksdagen nästa år.

Det blir allt mera uppenbart att fler människor nu får hjälp tillbaka till ett friskt och aktivt liv, tack vare den nya sjukförsäkringen. Innan 180 dagar har gått har närmare 90 % redan lämnat sjukförsäkringen och fått tillbaka sin arbetsförmåga. Oppositionspartierna har nu accepterat tidsgränserna i sjukförsäkringen och har inte längre så mycket att bråka om. Kanske är det därför de driver igenom ett beslut utan tydligt innehåll.

Dags för höstbudgeten

I helgen var jag och många andra liberaler med i Prideparaden och var också med och festade i Kungsträdgården, huvudarenan för Stockholm Pride detta år. Pride har vuxit till ett allmänt uppskattat nöje för Stockholmarna och för turisterna. Jag tycker att det känns bra. En tillställning som från början ansågs lite extrem har vunnit bred acceptans.

Inte minst mot bakgrund av tragiken i Oslo är det viktigt att många är med och firar öppenhet och tolerans på detta härliga sätt.

Mitt i allt tal om den skakiga världsekonomin närmar sig nu besluten om regeringens förslag till höstbudget – utan tvekan årets viktigaste riksdagsbeslut. Under augusti kommer Alliansens riksdagsgrupper att diskutera vad respektive parti vill prioritera i budgeten och slutligen kommer partiledarna att förhandla.

Jag tycker det känns bra att Folkpartiet nu vill sätta fokus på skolan och på lärarna. Det är dags att våga säga att bra lärare är nyckeln till en bra skola. Äntligen är det också dags att våga säga att lärarna behöver bra löner om de bästa studenterna ska välja den utbildningen.

I partiledartalet i Marstrand lyfte Jan Björklund lärarnas löner som en prioriterad fråga för Folkpartiet i budgetförhandlingarna. Han lyfte också fram reformeringen av sjukförsäkringen. Nu är det viktigt att liggande förslag genomförs på ett bra sätt. De måste bli tydligare att fler människor ska kunna undantas från att lämna sjukförsäkringen och de som i dag blir ”nollklassade” måste ha en trygg ersättning. Jag menar att om någon budgetsatsning ska skjutas upp i höstens budget får det inte bli sjukförsäkringen.

Alliansens sjukförsäkring är bra och har hjälpt fler människor till ett friskt liv än den gamla försäkringen gjorde. Men så länge någon eller några blir orättvist behandlade kan vi inte vara nöjda. Därför är det viktigt att de nödvändiga förändringarna kommer in i höstbudgeten och genomförs på ett bra sätt.

Olika beskrivningar av nya sjukförsäkringen

Sydsvenskan har just nu en artikelserie om sjukförsäkringen. I dagens nummer refererar tidningen två bloggar om erfarenheter av sjukförsäkringen. En ger en negativ berättelse om en person som nekats sjukersättning och en beskriver positivt ett par som fick hjälp tillbaka tack vare den nya sjukförsäkringen.

Vi får inte glömma hur verkligheten såg ut, innan Alliansen genomförde sina reformer av sjukförsäkring och rehabilitering. Vid den tiden blev många fler människor långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade, ofta utan ha fått några rehabiliteringsinsatser. En forskarstudie i Lund kallade det gamla systemet ”en försäkring för utsortering”.

De senaste åren har sjukskrivningstiderna förkortats ordentligt. Allt fler människor hittar en väg tillbaka. I den nya försäkringen finns tidsgränser för när arbetsförmågan ska prövas. Efter tre, sex och tolv månader sker prövning av arbetsförmågan och avstämning av gjorda rehabiliteringsinsatser. Efter 2,5 års sjukskrivning förs de flesta över till en individuellt anpassad arbetsintroduktion. På så sätt fortsätter inte sjuskrivningen utan att myndigheter, arbetsgivare och den enskilde reflekterar över hur vägar tillbaka kan se ut.

Nu gäller det att gå vidare och rätta till brister som fortfarande kan finnas i sjukförsäkringen . Därför sparar jag uppgifter som kommer om missnöje med reformen. Några frågor som jag tror behöver ställas är:

Behöver lagen om rätt till sjukpeng förtydligas, så att ingen får nej på fel grunder?
Ska ersättningen under arbetsintroduktionen göras om så att ingen behöver oroa sig för sämre ekonomi?
Behöver reglerna om deltidssjukskrivning förtydligas?

Alla Allianspartier och nye socialförsäkringsministern, Ulf Kristersson, är överens om att vi nu ska se över och förbättra delar av sjukförsäkringen. Kristersson beskriver detta 11 nov i DN. Vi är också lika överens om att inte gå tillbaka till den gamla dåliga försäkringen. Tvärtom – jag tror att den nya sjukförsäkringen kommer att räknas som en av de viktigaste reformerna under 2000-taets första årtionde.