Familjesplittring vid avvisning från Sverige

Med jämna mellanrum dyker det upp beskrivningar av föräldrar och barn som hotar att splittras i samband med avvisningar från Sverige. Wärmlands folkblad berättar i en artikel om ett sådant gripande fall där mamman med barn ska utvisas till Tjetjenien och pappan till Västafrika. Min omedelbara reaktion blir – Så här var väl aldrig den nya utlänningslagen tänkt! Utgångspunkten ska ju alltid vara barnets bästa.

När jag läser om familjesplittring blir jag alltid ledsen. Även om det är svårt att veta exakt vilka fakta som ligger bakom, känns det principiellt fel att skilja barn från föräldrar. Jag tillhör dem som i riksdagen arbetat för att barns individuella asylskäl ska utredas särskilt så att vi ska få belyst om olika beslut stämmer med andemeningen i svensk lagstiftning. Om det visar sig behövas måste lagen förtydligas så att utgångspunkten om barnets bästa framgår tydligare. Jag är tacksam över att denna utredning nu har kommit till stånd, även om det inte hjälper de familjer vi läser om i dag.

Dessutom driver vi från Folkpartiet att FN: s barnkonvention ska inarbetas i den svenska lagen och inte bara som idag vara en övergripande rekommendation. Paragraferna i utlänningslagen borde helt enkelt ändras, så att de formellt följer vad som stadgas i barnkonventionen.

Det kan kännas hårt att som politiker inte få ingripa i enskilda fall, men vår lagstiftning är nu sådan att varken riksdagsledamöter eller ministrar kan påverka domstolsbeslut. Däremot kan vi ändra lagar, som vi tycker är inhumana.

Lärlingsjobb i stället för arbetslöshet

I Skåne är intresset för lärlingsanställningar stort. I dagens Sydsvenskan kan vi läsa om en ung person som fått provanställning efter tre månaders lärlingsutbildning Samtidigt ska det enligt tidningen vara oenighet i Alliansen om lärlingsutbildningen.

Visst finns det nyansskillnader mellan partierna, men samtidigt en mycket tydlig inriktning mot att dels utveckla riktiga yrkesutbildningar i det nya gymnasiet och dels skapa olika typer av lärlings- och praktikplatser.

Själv är jag övertygad om att den låga danska ungdomsarbetslösheten till stor del beror på traditionen med lärlingsutbildningar. Jag känner ungdomar här Skåne som gått arbetslösa länge men sedan fått betalt lärlingsjobb på andra sidan Öresund och på det sättet kommit in på arbetsmarknaden.

Jag tror att det är en utmärkt idé att utveckla lärlingsanställningar även som komplettering efter gymnasiet och för vuxna som vill hitta nytt jobb. Det blir lite lägre lön, men samtidigt får man sin försörjning medan man lär sig nya yrkeskunskaper. Självklart är det bättre att få ett lärlingsjobb med lite lägre lön än att gå arbetslös. Självklart är det också bättre att få en riktig yrkeskompetens genom en lärlingsanställning i stället för att gå och stämpla i väntan på ett jobb.

Tiggeri brottsligt?

De senaste dagarna har det diskuterats om tiggeri ska vara olagligt. Frågan har aktualiserats av att romer enligt Ekot utvisats fast de är EU-medborgare.

Jag tycker inte att tiggeri ska vara ett brott, däremot ska man bekämpa den organiserade brottsligheten som skickar runt barn, utvecklingsstörda och missbrukare för att tigga.

När det gäller rätt för EU-medborgare att vistas i olika EU-länder tycker jag att dagens regler är bra. Reglerna säger att om man vistas mer än tre månader i ett annat EU-land måste man försörja sig t ex genom arbete eller studier. Dessa regler ska naturligtvis gälla alla – svenskar, danskar, tyskar eller romer från ett EU-land. När människor eventuellt av olika skäl ska utvisas ska det ske som individer inte som grupp

Burka på jobbet?

Sydsvenskan kommenterar gårdagens förslag av Jan Björklund om att öppna för möjlighet att förbjuda burka eller annan heltäckande klädsel. Tidningen konstaterar att ett generellt förbud inte är vettigt, men att det måste vara möjligt att förbjuda burka eller niqab om de är olämpliga på en arbetsplats. Aftonbladet menar i sin ledare att förslaget inspirerats av invandrarfientlighet i Danmark, oklart varför.

Själv tycker jag att det är självklart att olika typer av klädsel får anses olämpliga på en arbetsplats eller i en utbildning. Diskussionen borde inte handla om rätten att reglera klädsel utan mera om hur en lag ska utformas som inte öppnar för godtycke eller diskriminering. Självklart finns det en massa sammanhang där heltäckande klädsel är olämplig. Olämplig klädsel behöver inte bara innebära olämplig ur praktisk, hygienisk synpunkt utan också olämplig ur känslomässig synpunkt. Oavsett om man är elev, förskolebarn eller sjukhuspatient förväntar man sig att se ansiktet på den som har det yrkesmässiga ansvaret för en verksamhet.

Visst kan det finnas svåra gränsdragningar, men det innebär inte att det borde vara någon tvekan om huvudinställningen, tycker jag. Låt oss slå fast att det finns ett antal sammanhang., där det är rätt att förbjuda heltäckande klädsel. Diskussionen borde nu handla om hur ett förtydligande i lagen ska utformas.

Ersättning vid försenad sjukpeng

Visst ska myndigheter betala ut kompensation om de sköter sina åtaganden dåligt. Det ska inte bara vara vanliga människor som får betala dryga straffavgifter för att en avgift kommer in någon dag för sent. En statlig utredning föreslår nu att den som får en försenad utbetalning från Försäkringskassan ska få ekonomisk kompensation. Sydsvenskan refererar i dag utredningsförslaget.

För något år sedan var väntetiderna enorma på Försäkringskassan, oavsett om det gällde vanlig sjukförsäkring, föräldrapeng eller beslut om sjukersättning (förtidspension). Då var vi flera som tog upp idén om att Försäkringskassan borde betala kompensation till dem som får vänta för länge på utbetalning eller beslut. Glädjande nog blev vi överens i Alliansen och socialförsäkringsministern tillsatte utredningen som blivit färdig i dag.

Jag har inte hunnit läsa utredningen men grundtanken är mycket sympatisk, tycker jag. Utredningen föreslår att ekonomisk kompensation ska utgå om en person får vänta mer än 30 dagar på en vanlig utbetalning för till exempel sjukfrånvaro eller föräldraledighet. Enda nackdelen med förslaget är att det verkar bli dyrt, 100 miljoner kr bara för administrationen. Men å andra sidan är socialförsäkringens samlade utgifter 470 miljarder kronor, så en viss kostnad är acceptabel för att myndigheten ska kunna ge bättre service. Dessutom borde det vara möjligt att hitta billigare metoder att mer eller mindre automatiskt lägga på en viss procent vid förseningar av vanliga okomplicerade ärenden.

Jag tycker verkligen att vi ska gå vidare med det här förslaget. Samtidigt som vi ska fortsätta kampen mot fusk och falska sjukskrivningar ska vi också hitta sätt att förbättra Försäkringskassans service

Hemma från Almedalen

Det blev tre dagar i Almedalen för mig i år. Som vanligt var det inspirerande att delta i och lyssna på så många intressanta seminarier och möten. Vid sidan av de stora linjerna i politiken är vi många som deltar i möten om speciella sakfrågor.

Själv deltog jag i fyra panelsamtal - om LAS, om vården av neurologiskt sjuka, om företagshälsovården, och om tvåårsregeln i utlänningslagen.

På frågan om det är dags att skärpa LAS svarade jag nej. Den stora utmaningen nu ligger i att öppna för nya jobb bland annat genom lärlingsutbildningar och ungdomssatsningar.

När det gäller sjukvården blir det alltmer uppenbart att satsningarna på tidig rehabilitering och aktiv sjukskrivningsprocess hjälper allt fler människor. Nu gäller det att gå vidare och inte minst att utveckla företagshälsovården.

Tvåårsregeln i utlänningslagen kan drabba kvinnor som gifter sig med svenskar och skiljer sig inom två år för att sedan bli utvisade enligt huvudregeln om att man ska ha vistats längre i Sverige för permanent uppehållstillstånd. Det är viktigt att undantagsreglerna som finns verkligen tillämpas. Människor ska kunna få stanna om de utsatts för våld och tvång eller om de hotas av dålig behandling i hemlandet.

Utvisningsstopp för ensamma flyktingbarn?

Det måste vara möjligt att göra fler undantag vid utvisningar av ensamma flyktingbarn. I dag skickas de tillbaka till EU-länder som bryter mot EU:s internationella åtaganden om human behandling av asylsökande. Rumänien och Malta har fängelseliknande boenden både för ensamma barn och för vuxna. I Sydsvenskan skriver Björn Ramel om detta och om att Sverige borde låta fler barn stanna om de riskerar att skickas till sådana usla förhållanden.

Enligt den sk Dublinförordningen ska flyktingar söka asyl i det första EU-land de kommer till. Den svenska lagen ger möjlighet till vissa undantag, men endast när mottagarlandet har extremt dåliga förhållanden. Jag menar att det är dags att se över hur barnundantagen används. Inför höstens diskussioner i Alliansen om migrationsfrågor tänker jag föreslå att vi gör en översyn över hur undantagen tillämpas. Om inte ett enda utvisningsstopp kan göras vid utvisningar till dagens Rumänien eller Malta, måste lagen ses över. Samtidigt ska vi uppmuntra EU-kommissionen att sätta press på länder som bryter mot EU:s humana grundprinciper. Det får inte vara så att några få europeiska länder tar ett jätteansvar för flyktingmottagande, medan andra smiter undan. Därför får tillfälliga utvisningsstopp inte innebära ett frikort för vissa länder att bygga upp omänskliga förvaringsläger.