Rödgrön ungdomsskatt slår hårt i Malmö och Lund

Rödgrön ungdomsskatt slår hårt i Malmö och Lund

Om de rödgröna genomför sitt vallöfte att höja arbetsgivaravgifterna slår det hårt mot ungdomar i Malmö/Lund-området. Jag blev överraskad av hur stor effekt det blir av de rödgrönas höjning av ungdomarnas arbetsgivaravgifter. På Skånska Dagbladets nätsida Debatt Skåne skriver jag mera om detta. Tidigare gav jag exempel på hur förslaget slår i en liten kommun och det blir naturligtvis mindre siffror. Men man får inte glömma bort att för en enskild företagare blir det en extra avgift på drygt 35 000 kr för varje ung person han har anställd.

Ungdomsskatt – mer än lovligt dumt

De rödgröna går till val på att avskaffa den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar. De vill endast ha sänkta avgifter för dem som varit arbetslösa mer än sex månader. För mig verkar det mer än lovligt dumt att först se till så att ungdomar får sparken och går arbetslösa länge, innan man ger stimulans till jobb.

Jag var i Skurup och presenterade en folkpartirapport om ungdomsarbetslöshet. Vi hade räknat ut vad just Skurup skulle förlora på höjningen av arbetsgivaravgiften som de rödgröna vill genomföra. De rödgröna vill ju höja avgifterna för alla ungdomar som inte varit arbetslösa längre än sex månader. För till exempel en småföretagare stiger då kostnaderna för en ungdom med 34 560 kr. I Skurup finns 89 ungdomar som varit arbetslösa i mindre än sex månader. Att anställa dessa skulle bli 3.1 miljoner kronor dyrare än i dag. Till detta kommer de ökade avgifterna för alla ungdomar som redan har ett arbete.

Det är intressant att titta på hur ungdomsskatten slår i en enskild kommun. I till exempel Malmö blir det naturligtvis helt andra siffror, som jag återkommer till. Men visst är det dumt att försvåra för ungdomar att få jobb.

En skånsk åsikt om kärnkraft

I dagens DN skriver ministrarna Jan Björklund och Tobias Krantz tillsammans med Jonas Abrahamsson, vd på E.ON : ”Sverige ska åter bli en ledande kärnkraftsnation.”

Som skåning har jag en särskild känsla för detta resonemang. På diverse kartor över luftföroreningar från olja och kol ser det särskilt mörkt ut över Skåne. När Barsebäck lades ned blev följden att danska och tyska kolkraftverk kunde sälja mer el till Sverige. Växthusgaserna ökade och det kontinentala molnet av fossilutsläpp lade sig tyngre över Skåne. Samtidigt som detta sker bygger Ryssland en fossilgasledning i Östersjön, som dels späder på växthuseffekten och dels ökar Rysslands behov av militär övervakning i Östersjön.Förutom växthuseffekten vet vi att utsläppen från olja, kol och fossilgas bidrar till bland annat cancersjukdomar med kortare livslängd som följd.

När jag åker över Öresundsbron ser jag siluetten från det för tidigt stängda Barsebäcksverket. Där står en påminnelse om framgångsrik svensk 1900-talsforskning men också en påminnelse om en verklighetsfrämmande politik som till och med förbjöd forskning om kärnkraft. Artikelförfattarnas önskan om 1000 nya kärnkraftsingenjörer låter hoppfullt.

Familjesplittring vid avvisning från Sverige

Med jämna mellanrum dyker det upp beskrivningar av föräldrar och barn som hotar att splittras i samband med avvisningar från Sverige. Wärmlands folkblad berättar i en artikel om ett sådant gripande fall där mamman med barn ska utvisas till Tjetjenien och pappan till Västafrika. Min omedelbara reaktion blir – Så här var väl aldrig den nya utlänningslagen tänkt! Utgångspunkten ska ju alltid vara barnets bästa.

När jag läser om familjesplittring blir jag alltid ledsen. Även om det är svårt att veta exakt vilka fakta som ligger bakom, känns det principiellt fel att skilja barn från föräldrar. Jag tillhör dem som i riksdagen arbetat för att barns individuella asylskäl ska utredas särskilt så att vi ska få belyst om olika beslut stämmer med andemeningen i svensk lagstiftning. Om det visar sig behövas måste lagen förtydligas så att utgångspunkten om barnets bästa framgår tydligare. Jag är tacksam över att denna utredning nu har kommit till stånd, även om det inte hjälper de familjer vi läser om i dag.

Dessutom driver vi från Folkpartiet att FN: s barnkonvention ska inarbetas i den svenska lagen och inte bara som idag vara en övergripande rekommendation. Paragraferna i utlänningslagen borde helt enkelt ändras, så att de formellt följer vad som stadgas i barnkonventionen.

Det kan kännas hårt att som politiker inte få ingripa i enskilda fall, men vår lagstiftning är nu sådan att varken riksdagsledamöter eller ministrar kan påverka domstolsbeslut. Däremot kan vi ändra lagar, som vi tycker är inhumana.

Lärlingsjobb i stället för arbetslöshet

I Skåne är intresset för lärlingsanställningar stort. I dagens Sydsvenskan kan vi läsa om en ung person som fått provanställning efter tre månaders lärlingsutbildning Samtidigt ska det enligt tidningen vara oenighet i Alliansen om lärlingsutbildningen.

Visst finns det nyansskillnader mellan partierna, men samtidigt en mycket tydlig inriktning mot att dels utveckla riktiga yrkesutbildningar i det nya gymnasiet och dels skapa olika typer av lärlings- och praktikplatser.

Själv är jag övertygad om att den låga danska ungdomsarbetslösheten till stor del beror på traditionen med lärlingsutbildningar. Jag känner ungdomar här Skåne som gått arbetslösa länge men sedan fått betalt lärlingsjobb på andra sidan Öresund och på det sättet kommit in på arbetsmarknaden.

Jag tror att det är en utmärkt idé att utveckla lärlingsanställningar även som komplettering efter gymnasiet och för vuxna som vill hitta nytt jobb. Det blir lite lägre lön, men samtidigt får man sin försörjning medan man lär sig nya yrkeskunskaper. Självklart är det bättre att få ett lärlingsjobb med lite lägre lön än att gå arbetslös. Självklart är det också bättre att få en riktig yrkeskompetens genom en lärlingsanställning i stället för att gå och stämpla i väntan på ett jobb.

Tiggeri brottsligt?

De senaste dagarna har det diskuterats om tiggeri ska vara olagligt. Frågan har aktualiserats av att romer enligt Ekot utvisats fast de är EU-medborgare.

Jag tycker inte att tiggeri ska vara ett brott, däremot ska man bekämpa den organiserade brottsligheten som skickar runt barn, utvecklingsstörda och missbrukare för att tigga.

När det gäller rätt för EU-medborgare att vistas i olika EU-länder tycker jag att dagens regler är bra. Reglerna säger att om man vistas mer än tre månader i ett annat EU-land måste man försörja sig t ex genom arbete eller studier. Dessa regler ska naturligtvis gälla alla – svenskar, danskar, tyskar eller romer från ett EU-land. När människor eventuellt av olika skäl ska utvisas ska det ske som individer inte som grupp

Burka på jobbet?

Sydsvenskan kommenterar gårdagens förslag av Jan Björklund om att öppna för möjlighet att förbjuda burka eller annan heltäckande klädsel. Tidningen konstaterar att ett generellt förbud inte är vettigt, men att det måste vara möjligt att förbjuda burka eller niqab om de är olämpliga på en arbetsplats. Aftonbladet menar i sin ledare att förslaget inspirerats av invandrarfientlighet i Danmark, oklart varför.

Själv tycker jag att det är självklart att olika typer av klädsel får anses olämpliga på en arbetsplats eller i en utbildning. Diskussionen borde inte handla om rätten att reglera klädsel utan mera om hur en lag ska utformas som inte öppnar för godtycke eller diskriminering. Självklart finns det en massa sammanhang där heltäckande klädsel är olämplig. Olämplig klädsel behöver inte bara innebära olämplig ur praktisk, hygienisk synpunkt utan också olämplig ur känslomässig synpunkt. Oavsett om man är elev, förskolebarn eller sjukhuspatient förväntar man sig att se ansiktet på den som har det yrkesmässiga ansvaret för en verksamhet.

Visst kan det finnas svåra gränsdragningar, men det innebär inte att det borde vara någon tvekan om huvudinställningen, tycker jag. Låt oss slå fast att det finns ett antal sammanhang., där det är rätt att förbjuda heltäckande klädsel. Diskussionen borde nu handla om hur ett förtydligande i lagen ska utformas.