Årets allmänna motionstid är nu slut. Under den tiden får ledamöterna motionera om vilket ämne de vill. Det låter mycket med 3204 motioner men det är färre än förra året då 3815 lämnades in. Men då var det också sista chansen före valet att markera politiska prioriteringar.
I år har jag varit med och skrivit 19 motioner dels som första namn och dels som medförfattare. Det är skilda ämnen, exempelvis fornfynd i Skåne, obligatoriskt civiläktenskap och kattägares ansvar.
Sanningen är som bekant att de allra flesta motioner avslås, dels de stora partimotionerna och inte minst de enskilda ledamöternas motioner. Därför menar många att det är meningslöst att hålla på och motionera och att det mest är en terapi för riksdagsledamöter.
Jag håller inte med om det. Även om motionerna blir avslagna under utskottsbehandlingen, kommenteras de i utskottets betänkande och information lämnas om vad som är på gång från regeringens sida i en viss fråga. Ibland är utskottstexten mycket positiv, trots att motionen formellt avslås. En motion kan ofta bidra till att lyfta en fråga till offentlig debatt, som också kan ge resultat. Det finns många tillfällen då ett motionsförslag kommer tillbaka något år senare i en regeringsproposition. Sedan är det förmodligen också sant att de flesta av oss någon gång skrivit en motion som varit onödig eller utanför det som riksdagen ska besluta om.
Först som sist – rätten att skriva motioner om vad de vill måste finnas för folkvalda.
lördag 30 oktober 2010
måndag 25 oktober 2010
Vinst på flyktingbarn
Sydsvenskan beskriver idag hur ett bolag gör jättevinst på flyktingbarn. Bolaget får enligt artikeln 37 000 kr om dagen oavsett om det är 0, 10 eller 20 barn på boendet. För varje barn fler än tjugo får man 1875 kr/dag. Samtidigt har man enligt artikeln dragit ned på personalen och får in 13.5 milj/år.
Om artikeln visar alla fakta är detta ett sorgligt exempel på dålig upphandling av det offentliga. Bolaget ägs förresten av kommunförbunden i Skåne och Kronoberg. Det är alltså skånska och småländska kommuner som varit smarta förhandlare gentemot Migrationsverket, dvs staten.
Inom skolan har Jan Björklund nu inlett ett arbete för att stoppa oskäliga vinster i friskolor, som drar ned på kvaliteten och på så sett gör stora vinster. Det är bra. Jag tror att det är dags att se över hur upphandling går till i många sammanhang – flyktingbarn, äldreboende, behandlingshem med mera. Det offentliga måste kunna ställa benhårda kvalitetskrav. Det är något fel om en kommun ska känna sig tvungen att alltid välja det billigaste alternativet. Det billigaste erbjudandet kan i verkligheten bli dyrt om en privat verksamhet vill tjäna snabba pengar.
Det är bra med alternativ och konkurrens, men då ska alla kort på bordet vid beslut om offentlig upphandling.
Om artikeln visar alla fakta är detta ett sorgligt exempel på dålig upphandling av det offentliga. Bolaget ägs förresten av kommunförbunden i Skåne och Kronoberg. Det är alltså skånska och småländska kommuner som varit smarta förhandlare gentemot Migrationsverket, dvs staten.
Inom skolan har Jan Björklund nu inlett ett arbete för att stoppa oskäliga vinster i friskolor, som drar ned på kvaliteten och på så sett gör stora vinster. Det är bra. Jag tror att det är dags att se över hur upphandling går till i många sammanhang – flyktingbarn, äldreboende, behandlingshem med mera. Det offentliga måste kunna ställa benhårda kvalitetskrav. Det är något fel om en kommun ska känna sig tvungen att alltid välja det billigaste alternativet. Det billigaste erbjudandet kan i verkligheten bli dyrt om en privat verksamhet vill tjäna snabba pengar.
Det är bra med alternativ och konkurrens, men då ska alla kort på bordet vid beslut om offentlig upphandling.
fredag 8 oktober 2010
Migration, socialförsäkringar och pensioner
Migration, socialförsäkringar och pensioner, det blir de områden jag kommer att ägna mycket tid åt även i den nyvalda riksdagen. Folkpartiets förslag till utskottsplaceringar är nu färdigt och jag får fortsätta i socialförsäkringsutskottet. Samtidigt blir jag ersättare i utbildningsutskottet och EU-nämnden. Riksdagen beslutar formellt om de nya utskottsplaceringarna på tisdag (12.10)
Det finns en hel del utmaningar att jobba med. Den omdiskuterade sjukförsäkringen är fortfarande en ständig källa till debatter. Egentligen fungerar de nya sjukskrivningsreglerna i stort sett bra och hjälper fler människor än i det gamla systemet. Men det är ändå viktigt att veta ifall några människor drabbats av inhumana beslut i vissa fall. Därför bör vi snarast göra en genomgång av hur begreppet arbetsförmåga definieras. Om det behövs ska lagtext och förordning därefter förtydligas.
Migrationsfrågorna kommer också att stå i centrum - särskilt nu när vi har fått ett riksdagsparti som i princip vill stänga gränserna och skyller alla problem på invandrarna. Vi som värnar ett öppet samhälle har en viktig uppgift att engagerat och sakligt argumentera får vår uppfattning.
Sedan kommer jag som vanligt att försöka lyfta Öresundsfrågorna som handlar om att ta bort olika former av gränskrångel mellan de nordiska länderna. Jag vill också bidra till att frågan om en förbindelse Helsingborg – Helsingör kommer högre upp på dagordningen.
Det finns en hel del utmaningar att jobba med. Den omdiskuterade sjukförsäkringen är fortfarande en ständig källa till debatter. Egentligen fungerar de nya sjukskrivningsreglerna i stort sett bra och hjälper fler människor än i det gamla systemet. Men det är ändå viktigt att veta ifall några människor drabbats av inhumana beslut i vissa fall. Därför bör vi snarast göra en genomgång av hur begreppet arbetsförmåga definieras. Om det behövs ska lagtext och förordning därefter förtydligas.
Migrationsfrågorna kommer också att stå i centrum - särskilt nu när vi har fått ett riksdagsparti som i princip vill stänga gränserna och skyller alla problem på invandrarna. Vi som värnar ett öppet samhälle har en viktig uppgift att engagerat och sakligt argumentera får vår uppfattning.
Sedan kommer jag som vanligt att försöka lyfta Öresundsfrågorna som handlar om att ta bort olika former av gränskrångel mellan de nordiska länderna. Jag vill också bidra till att frågan om en förbindelse Helsingborg – Helsingör kommer högre upp på dagordningen.
måndag 20 september 2010
Tack för din röst
Ett tack till dig som röstade på Folkpartiet och på Alliansen. För Skånes del blir den liberala representationen i riksdagen oförändrad med fyra mandat. Vilka personer som blir valda återstår att se, när personrösterna räknats.
Visst är det trist att ett främlingfientligt parti kommer in i riksdagen och visst hade det varit roligt om folkpartiet gått framåt. Men det är fullt möjligt att regera med en minoritetsregering utan att ge så mycket som ett halmstrå till Sverigedemokraterna. Nu får vi liberaler även i fortsättningen vara med och regera Sverige. Vi får möjlighet att påverka - hålla vakt mot intolerans och främlingsfientlighet, genomföra stora skolreformer, driva en jobbpolitik och utveckla trygghetssystemen.
Än en gång – tack till dig som röstade på oss.
Visst är det trist att ett främlingfientligt parti kommer in i riksdagen och visst hade det varit roligt om folkpartiet gått framåt. Men det är fullt möjligt att regera med en minoritetsregering utan att ge så mycket som ett halmstrå till Sverigedemokraterna. Nu får vi liberaler även i fortsättningen vara med och regera Sverige. Vi får möjlighet att påverka - hålla vakt mot intolerans och främlingsfientlighet, genomföra stora skolreformer, driva en jobbpolitik och utveckla trygghetssystemen.
Än en gång – tack till dig som röstade på oss.
lördag 18 september 2010
Sjukförsäkringen är mänskligare nu
Jag pratar ibland med Erik, förtidspensionär. År 2005 blev Erik 47 sjukskriven på grund av utbrändhet. Han ville försöka komma tillbaka och arbetade därför deltid. Först efter tolv månader hörde Försäkringskassan av sig. Erik fick några veckor på sig att avgöra sin framtid – antingen jobba heltid eller bli förtidspensionerad med bara 64 % ersättning fram till dagen för ålderspension. Han vågade inte chansa utan blev förtidspensionerad och han var inte ensam. Vid den här tiden förtidspensionerades 140 människor om dagen, ofta utan ha fått några rehabiliteringsinsatser.
Lena Melin skriver i Aftonbladet att Alliansen klarade av de rödgröna attackerna om sjukförsäkringen i partiledardebatten. Hon skriver att ”regeringen till sist fått ordning på argumenten.” Jag håller med. Dessutom tycker jag inte bara att argumenten är bra utan även att den nya sjukförsäkringen verkligen är mänskligare än den gamla.
Det är viktigt att tänka på hur det såg ut för några år sedan, när man diskuterar de nya sjukförsäkringsreglerna. Före Alliansens reformer förtidspensionerades 140 människor om dagen utan att de fick försöka komma ut i arbetslivet. Jag känner flera människor som är bittra över att de föstes undan från arbetslivet utan att ens ha fått försöka komma tillbaka.
Nu försöker oppositionen hetta till valrörelsen genom att blåsa liv i debatten om sjukförsäkringen igen. Man hänvisar till ett enskilt beslut om en cancersjuk person som fått nej till sjukpeng. När jag läser mediebeskrivningen tycker jag också att detta verkar upprörande. Enligt den lag jag varit med om att stifta ska sjuka människor utan arbetsförmåga beviljas sjukpeng. Nu har vi fått veta att Försäkringskassan ska ompröva fallet. Kanske visar det sig precis som förra gången debatten rasade att Försäkringskassans beslut inte alls beror den nya politiken. Genom alla år har vi med jämna mellanrum fått läsa om hur Försäkringskassan, läkare och enskilda haft olika uppfattning om beslut och bedömning. Så har det varit oavsett vilken regering vi haft. Just därför har vi i Alliansen försökt förtydliga principerna.
Grundreglerna för sjukförsäkringen är tydliga:
- Den som är för sjuk för att arbeta ska få sjukpeng.
- Under de fösta tolv månaderna sker aktiv rehabilitering och bedömning av arbetsförmågan efter 3, 6 och 12 månader
- Personer helt utan arbetsförmåga får sjukpeng utan tidsgräns eller får förtidspension
- Efter två och ett halvt års sammanlagd sjukskrivning sker för de flesta en prövning av arbetsförmågan i en arbetsintroduktion. Personer som är allvarligt sjuka är undantagna.
Arbetsintroduktionen innebär inte att en person behöver arbeta utan kan innebära telefonsamtal, möten och diskussioner om tänkbara arbeten. Full ersättning kan utgå även om personen bara har kontakt med arbetsförmedlingen någon gång i veckan.
Över hälften av dem som gått arbetsintroduktion har inte gått tillbaka till sjukskrivning. De politiker som aldrig såg tragiken i det gamla systemet ska inte lura oss tro att det var bättre förr.
fredag 17 september 2010
Skolinspektionens kritik viktig
Skolinspektionens rapport visar att vi är många som har haft rätt i fråga om problemen i den svenska skolan. Den nya Skolinspektionen inrättades av utbildningsministern, Jan Björklund, och den ska hämta in uppgifter om hur skolorna når de nationella målen. I den aktuella rapporten kan man bland annat läsa att elevernas resultat inte följs upp, att många lärare har fel utbildning och att elever inte får det stöd de har rätt till. Många gånger har vi som velat vända utvecklingen fått höra att vi överdriver. Men nu borde det väl stå klart för nästan alla att skolpolitiken måste läggas om.
De första stegen i förändring av skolan har tagits. Sveriges skolor har fått extra statliga pengar för att ge stöd i lågstadiet, en ny speciallärarutbildning har inrättats och det har skett en jättesatsning på fortbildning av lärarna. De riktigt stora och genomgripande reformerna av grundskolan och gymnasiet har nyligen beslutats i Riksdagen och genomförs 2011 och 2012 om Alliansregeringen blir omvald.
Det blir närmast komiskt när de som försvarar den gamla skolpolitiken säger att det är Alliansregeringens fel att skolresultaten är dåliga. Resultaten i nian blir inte omedelbart bättre samma år som vi ökar stödet till elever i lågstadiet. Det borde även en inbiten flumskolevän begripa.
På söndag kan vi rösta för ett alternativ som vill ha fler nationella prov, betyg i mellanstadiet, en ny lärarutbildning, nya kursplaner med tydliga mål och en gymnasieskola både med studieförberedande och yrkesinriktade alternativ. På söndag kan vi avgöra framtiden för skolan.
De första stegen i förändring av skolan har tagits. Sveriges skolor har fått extra statliga pengar för att ge stöd i lågstadiet, en ny speciallärarutbildning har inrättats och det har skett en jättesatsning på fortbildning av lärarna. De riktigt stora och genomgripande reformerna av grundskolan och gymnasiet har nyligen beslutats i Riksdagen och genomförs 2011 och 2012 om Alliansregeringen blir omvald.
Det blir närmast komiskt när de som försvarar den gamla skolpolitiken säger att det är Alliansregeringens fel att skolresultaten är dåliga. Resultaten i nian blir inte omedelbart bättre samma år som vi ökar stödet till elever i lågstadiet. Det borde även en inbiten flumskolevän begripa.
På söndag kan vi rösta för ett alternativ som vill ha fler nationella prov, betyg i mellanstadiet, en ny lärarutbildning, nya kursplaner med tydliga mål och en gymnasieskola både med studieförberedande och yrkesinriktade alternativ. På söndag kan vi avgöra framtiden för skolan.
onsdag 15 september 2010
Alla vill inte bli akademiker
Nästan varje dag står jag några timmar i folkpartiets valstuga i Lund. Många frågor handlar om skolan och det är både elever och lärare som frågar. En huvudfråga är om alla elever ska behöva läsa för att bli högskolebehöriga. De rödgröna har lovat att riva upp vårens riksdagsbeslut om att yrkes- och lärlingsutbildningar inte ska behöva innehålla lika mycket teori som i dag.
För mig är det självklart att vi inte kan fortsätta i samma spår, när mer än en tredjedel misslyckas i gymnasieskolan. Enligt en färsk folkpartirapport med statistiskt underlag har antalet elever som hoppar av gymnasiet tredubblats sedan Göran Perssons gymnasiereform genomfördes.
Många är oroliga för att det nu ska bli återvändsgränder i skolsystemet. Svaret är att den nya skollagen stärker rätten till vuxenutbildning för dem som valt bort att plugga för högskolebehörighet. Dessutom får alla som vill det läsa in högskolebehörighet även i det nya gymnasiet.
Människor är olika och alla vill inte bli akademiker
För mig är det självklart att vi inte kan fortsätta i samma spår, när mer än en tredjedel misslyckas i gymnasieskolan. Enligt en färsk folkpartirapport med statistiskt underlag har antalet elever som hoppar av gymnasiet tredubblats sedan Göran Perssons gymnasiereform genomfördes.
Många är oroliga för att det nu ska bli återvändsgränder i skolsystemet. Svaret är att den nya skollagen stärker rätten till vuxenutbildning för dem som valt bort att plugga för högskolebehörighet. Dessutom får alla som vill det läsa in högskolebehörighet även i det nya gymnasiet.
Människor är olika och alla vill inte bli akademiker
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
