I dag var jag och andra Alliansföreträdare i Trelleborg och presenterade höstbudgeten. Jag är ju som riksdagsledamot ganska väl insatt i mina specialområden –socialförsäkring, migration och utbildning, men budgetens alla detaljer finns inte tillgängliga för riksdagsledamöterna förrän Anders Borg presenterar budgeten vid sin presskonferens. Därför blev jag först lite stressad, när en journalist frågade mig hur budgeten skall påverka just Trelleborg. Men strax kom jag på att det ganska snabbt går att hitta tydliga konsekvenser av statsbudgeten i en kommun.
Några punkter som jag kan nämna, där Trelleborg har glädje av rikets budget för 2012:
• En stor infrastruktursatsning gör att vägar och järnvägar i södra Sverige. snabbare kan rustas upp och återhämta sig från eftersatt underhåll
• En jättesatsning på lärares kompetenshöjning, på extra stöd i förskolan och lågstadiet samt satsningar på yrkesvux och KomVux, satsningar som kommunen skulle ha haft svårt att finansiera
• Tryggad försörjning för sk nollklassade i sjukförsäkringen, som annars skulle ha varit beroende av försörjningsstöd från kommunen
• Höjda bostadsbidrag och bostadstillägg för barnfamiljer och de sämst ställda pensionärerna vilket också minskar behovet av försörjningsstöd.
• Nya satsningar för att skapa fler jobb – förutom satsning på infrastruktur också sänkt restaurangmoms samt olika arbetsmarknadspaket för långtidsarbetslösa
Det finns naturligtvis massor viktiga och även kontroversiella förslag i regeringens budget, men redan en snabb blick visar vilken betydelse ett riksdagsbeslut om budgeten får för Trelleborg – eller för andra kommuner och för alla människor som lever där.
tisdag 20 september 2011
tisdag 23 augusti 2011
Gårdsförsäljning av vin
I går och i dag har jag besökt några skånska vingårdar. Liselott Hagberg (FP), Christer Nylander (FP) och jag besökte Sandskogens vingård i Löddeköpinge, Sandåkra Vingård i Abbekås och Kiviks Musteri AB i Kivik (Åkessons). Det var spännande att få veta lite om praktiska möjligheter och svårigheter med att odla vin i det svenska klimatet. Det var också spännande att höra om möjligheter för upplevelseturism, som skulle göra södra Sverige ännu intressantare för turister,
Det finns i Sverige och på andr håll ett ökat intresse för att höja kvaliteten på mat och dryck till fest och till vardags. Det märker vi på alla TV-program och alla tidningsartiklar om mat och vin. Den kulinariska upplevelseturismen växer. Naturligtvis skulle många turister uppskatta att också kunna få köpa med sig ett smakprov av det vin man fått information om och eventuellt fått smaka.
En del vingårdar i södra Sverige anordnar studiebesök och en del har tillstånd att arrangera vinprovning. Jag uppfattade hos våra värdar att de har ett genuint intresse för mat- och vinkultur. En framtida vinförsäljning skulle endast kunna ske i så liten omfattning att den inte skulle ge större inkomster men däremot bidra till en helhetsupplevelse. Även en stor vinproducent som Åkesson har en ytterst liten tillverkning av vin jämfört med de stora utländska producenterna och jämfört med sprittillverkarna.
Vingårdarna väcker kanske intresse framför allt hos turister från Norden och norra Europa. Men även vinintresserade turister från Medelhavet skulle kunna tycka att det är lite spännande och exotiskt med vinodling i det kalla Norden.
Jag förstår inte rädslan för att en reglerad gårdsförsäljning av vin skulle urholka den svenska alkoholpolitiken. Vem reser ut till en gård för att köpa en flaska dyrt vin om det bara är alkohol och berusning man är ute efter? Det enda argumentet som väger tungt tycker jag är hotet om att EU-reglerna skulle tvinga oss att avskaffa Systembolagets monopol på grund av gårdsförsäljningen. Därför är det viktigt att utgångspunkten är att Systembolaget ska vara kvar. Gårdsförsäljningen skulle endast gälla lokalt odlade produkter i begränsad omfattning. Gårdarna ska inte bli några försäljningsställen men ska kunna erbjuda vin som en liten del i det besökspaket de erbjuder turister.
Det borde inte vara omöjligt att formulera en lag om gårdsförsäljning som går att förena juridiskt med bevarande av systembolaget. En sådan lag skulle bygga på att försäljning endast fick ske av lokalt odlade produkter och i begränsat antal.
Det finns i Sverige och på andr håll ett ökat intresse för att höja kvaliteten på mat och dryck till fest och till vardags. Det märker vi på alla TV-program och alla tidningsartiklar om mat och vin. Den kulinariska upplevelseturismen växer. Naturligtvis skulle många turister uppskatta att också kunna få köpa med sig ett smakprov av det vin man fått information om och eventuellt fått smaka.
En del vingårdar i södra Sverige anordnar studiebesök och en del har tillstånd att arrangera vinprovning. Jag uppfattade hos våra värdar att de har ett genuint intresse för mat- och vinkultur. En framtida vinförsäljning skulle endast kunna ske i så liten omfattning att den inte skulle ge större inkomster men däremot bidra till en helhetsupplevelse. Även en stor vinproducent som Åkesson har en ytterst liten tillverkning av vin jämfört med de stora utländska producenterna och jämfört med sprittillverkarna.
Vingårdarna väcker kanske intresse framför allt hos turister från Norden och norra Europa. Men även vinintresserade turister från Medelhavet skulle kunna tycka att det är lite spännande och exotiskt med vinodling i det kalla Norden.
Jag förstår inte rädslan för att en reglerad gårdsförsäljning av vin skulle urholka den svenska alkoholpolitiken. Vem reser ut till en gård för att köpa en flaska dyrt vin om det bara är alkohol och berusning man är ute efter? Det enda argumentet som väger tungt tycker jag är hotet om att EU-reglerna skulle tvinga oss att avskaffa Systembolagets monopol på grund av gårdsförsäljningen. Därför är det viktigt att utgångspunkten är att Systembolaget ska vara kvar. Gårdsförsäljningen skulle endast gälla lokalt odlade produkter i begränsad omfattning. Gårdarna ska inte bli några försäljningsställen men ska kunna erbjuda vin som en liten del i det besökspaket de erbjuder turister.
Det borde inte vara omöjligt att formulera en lag om gårdsförsäljning som går att förena juridiskt med bevarande av systembolaget. En sådan lag skulle bygga på att försäljning endast fick ske av lokalt odlade produkter och i begränsat antal.
måndag 8 augusti 2011
Dags för höstbudgeten
I helgen var jag och många andra liberaler med i Prideparaden och var också med och festade i Kungsträdgården, huvudarenan för Stockholm Pride detta år. Pride har vuxit till ett allmänt uppskattat nöje för Stockholmarna och för turisterna. Jag tycker att det känns bra. En tillställning som från början ansågs lite extrem har vunnit bred acceptans.
Inte minst mot bakgrund av tragiken i Oslo är det viktigt att många är med och firar öppenhet och tolerans på detta härliga sätt.
Mitt i allt tal om den skakiga världsekonomin närmar sig nu besluten om regeringens förslag till höstbudget – utan tvekan årets viktigaste riksdagsbeslut. Under augusti kommer Alliansens riksdagsgrupper att diskutera vad respektive parti vill prioritera i budgeten och slutligen kommer partiledarna att förhandla.
Jag tycker det känns bra att Folkpartiet nu vill sätta fokus på skolan och på lärarna. Det är dags att våga säga att bra lärare är nyckeln till en bra skola. Äntligen är det också dags att våga säga att lärarna behöver bra löner om de bästa studenterna ska välja den utbildningen.
I partiledartalet i Marstrand lyfte Jan Björklund lärarnas löner som en prioriterad fråga för Folkpartiet i budgetförhandlingarna. Han lyfte också fram reformeringen av sjukförsäkringen. Nu är det viktigt att liggande förslag genomförs på ett bra sätt. De måste bli tydligare att fler människor ska kunna undantas från att lämna sjukförsäkringen och de som i dag blir ”nollklassade” måste ha en trygg ersättning. Jag menar att om någon budgetsatsning ska skjutas upp i höstens budget får det inte bli sjukförsäkringen.
Alliansens sjukförsäkring är bra och har hjälpt fler människor till ett friskt liv än den gamla försäkringen gjorde. Men så länge någon eller några blir orättvist behandlade kan vi inte vara nöjda. Därför är det viktigt att de nödvändiga förändringarna kommer in i höstbudgeten och genomförs på ett bra sätt.
tisdag 28 juni 2011
Gränshinder i Europa?
I dag var jag med i en så kallad aktuell debatt i riksdagen om gränskontroller i Europa. Sverigedemokraterna vill ju att Sverige lämnar Schengen och upprättar gränskontroller mot omvärlden. Uppmuntrade av uttalanden frånb bland annat Dansk Folkeparti vädrar SD morgonluft för att kliva några årtionden tillbaka till hårdare gränskontroller i Europa.
Om Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti vill göra det svårare att åka och umgås med varandra må så vara, men vi andra vill fortfarande ta oss över sundet snabbt och enkelt.
Som lundabo har jag verkligen märkt hur avståndet krympt till Danmark sedan bron byggdes. Öresundsregionen är ett bra exempel på vad öppna gränser kan betyda. Omkring 25 000 människor pendlar mellan bostaden och arbetet på olika sidor om sundet, studenter samläser kurser på universiteten på båda sidor och många reser över för nöjen och kultur. Tänk er hur det skulle se ut med långa köer vid gränserna och att den som ska till jobbet i Köpenhamn måste vänta i krångliga tull- och passkontroller.
Innan bron byggdes var det bara något hundratal människor som pendlade över Öresund nu är det 25 000. Det skulle snabbt kunna bli en tillbakagång om sådana här idéer blir verklighet.
EU-kommissionären Cecilia Malmström gjorde nyligen ett mycket skarpt uttalande som gick ut på att om Danmark eller något annat EU-land hindrar den fria rörligheten kommer kommissionen att göra vad som står i dess makt för att stoppa detta. Jag delar helt och fullt hennes uppfattning.
Varför ska man ha tullkontroller, när man inte har några tullar mellan EU-länder? Varför ska man ha passkontroller när man har fri rörlighet.? Brottslingar och förbjudna varor bekämpas bättre med polissamarbete över gränserna.
Om Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti vill göra det svårare att åka och umgås med varandra må så vara, men vi andra vill fortfarande ta oss över sundet snabbt och enkelt.
Som lundabo har jag verkligen märkt hur avståndet krympt till Danmark sedan bron byggdes. Öresundsregionen är ett bra exempel på vad öppna gränser kan betyda. Omkring 25 000 människor pendlar mellan bostaden och arbetet på olika sidor om sundet, studenter samläser kurser på universiteten på båda sidor och många reser över för nöjen och kultur. Tänk er hur det skulle se ut med långa köer vid gränserna och att den som ska till jobbet i Köpenhamn måste vänta i krångliga tull- och passkontroller.
Innan bron byggdes var det bara något hundratal människor som pendlade över Öresund nu är det 25 000. Det skulle snabbt kunna bli en tillbakagång om sådana här idéer blir verklighet.
EU-kommissionären Cecilia Malmström gjorde nyligen ett mycket skarpt uttalande som gick ut på att om Danmark eller något annat EU-land hindrar den fria rörligheten kommer kommissionen att göra vad som står i dess makt för att stoppa detta. Jag delar helt och fullt hennes uppfattning.
Varför ska man ha tullkontroller, när man inte har några tullar mellan EU-länder? Varför ska man ha passkontroller när man har fri rörlighet.? Brottslingar och förbjudna varor bekämpas bättre med polissamarbete över gränserna.
fredag 17 juni 2011
Rödgröna anpassar förslag till SD
De rödgröna och Sverigedemokraterna gör nu gemensam sak i fråga om sjukförsäkringen. Idag beslutade en majoritet i utskottet att ställa sig bakom ett utskottsinitiativ. Tydligen är det viktigare att vinna omröstningar över Alliansen i stället för att utveckla en sjukförsäkring som hjälper människor att bli friska och att komma tillbaka till arbete. Samtidigt som regeringen har ett antal förslag till förbättringar utskickade på remiss vill oppositionen snabbt föreslå dåligt förberedda förändringar i sjukförsäkringen. Vi i Alliansen ville åtminstone ha någon vecka på oss att skaffa information om vad förslagen innebär, men det sade oppositionen nej till. Det vi befarade i en Brännpunktsartikel i morse blev verklighet.
Utskottsmajoritetens beslut innebär ett tillkännagivande till regeringen med två huvudförslag.
Det första går ut på att förändra sjukpengen för dem som varit tillfälligt förtidspensionerade (tillfällig sjukersättning) . Enligt Inspektionen för socialförsäkringen är det oklart om förslaget ger mer eller mindre ersättning jämfört med regeringens förslag till förbättrad ersättning plus bostadsstöd.
Det andra innebär att människors arbetsförmåga ska prövas mot ”normala” arbetsmarknaden i stället för mot ”reguljära” arbetsmarknaden. Enligt Försäkringskassan är det oklart om detta blir en hårdare eller generösare bedömning.
De rödgröna hade också ett förslag om att slopa tidsgränserna i sjukförsäkringen. Regeringens aktuella förslag innebär faktiskt att fler får stanna i sjukförsäkringen obegränsad tid. Men att helt slopa tidsgränserna skulle vara ett steg tillbaka till långa och passiva sjukskrivningar, med allt mänskligt lidande det innebär.
Sverigedemokraterna deklarerade att de inte tänkte stödja förslaget om tidsgränserna. Därför anpassade sig de rödgröna, strök sitt ursprungliga förslag och lade fram ett nytt yrkande som kunde få stöd av Sverigedemokraterna.
Om majoriteten av Sverigedemokrater och rödgröna håller fram till riksdagens beslut återstår att se. I så fall kommer riksdagen att fatta ett oklart och dåligt förberett beslut och de rödgröna har lyckats uppnå en majoritet med Sverigedemokraterna.
Utskottsmajoritetens beslut innebär ett tillkännagivande till regeringen med två huvudförslag.
Det första går ut på att förändra sjukpengen för dem som varit tillfälligt förtidspensionerade (tillfällig sjukersättning) . Enligt Inspektionen för socialförsäkringen är det oklart om förslaget ger mer eller mindre ersättning jämfört med regeringens förslag till förbättrad ersättning plus bostadsstöd.
Det andra innebär att människors arbetsförmåga ska prövas mot ”normala” arbetsmarknaden i stället för mot ”reguljära” arbetsmarknaden. Enligt Försäkringskassan är det oklart om detta blir en hårdare eller generösare bedömning.
De rödgröna hade också ett förslag om att slopa tidsgränserna i sjukförsäkringen. Regeringens aktuella förslag innebär faktiskt att fler får stanna i sjukförsäkringen obegränsad tid. Men att helt slopa tidsgränserna skulle vara ett steg tillbaka till långa och passiva sjukskrivningar, med allt mänskligt lidande det innebär.
Sverigedemokraterna deklarerade att de inte tänkte stödja förslaget om tidsgränserna. Därför anpassade sig de rödgröna, strök sitt ursprungliga förslag och lade fram ett nytt yrkande som kunde få stöd av Sverigedemokraterna.
Om majoriteten av Sverigedemokrater och rödgröna håller fram till riksdagens beslut återstår att se. I så fall kommer riksdagen att fatta ett oklart och dåligt förberett beslut och de rödgröna har lyckats uppnå en majoritet med Sverigedemokraterna.
måndag 30 maj 2011
Besök i Grekland
Efter fyra dagar i Grekland med socialförsäkringsutskottet finns det mycket att reflektera över. I dag hemma i Sverige tänker jag särskilt på den förläggning för gripna tillståndslösa invandrare som vi besökte. Jag tror inte att någon av oss hade föreställt oss att det var så illa, även om vi läst om det hemma.
Förläggningen var helt enkelt ett fängelse med olika gallerförsedda, låsta rum där i varje rum trettio, fyrtio personer vistades på liten yta med madrasser och filtar på golvet. Hit förs människor som tagit sig in över gränsen till Turkiet. Här hålls de samlade i upp mot sex månader. Sedan får de allra flesta nej till uppehållstillstånd och släpps ut. Eftersom Turkiet eller andra länder som migranterna kommer ifrån inte samarbetar om återtagande, verkställer Grekland nästan inte några utvisningar. Därför stannar de flesta kvar i Grekland och EU oftast utan pengar men med ett hopp om att kunna jobba illegalt.
Förhållandena på förläggningarna är naturligtvis omänskliga och helt oacceptabla och därför skickar inte Sverige tills vidare några asylsökande tillbaka till Grekland. Naturligtvis har Grekland ett stort ansvar men det har också Turkiet som utan att samarbeta tar emot och släpper vidare ett stort antal människor som med hjälp av smugglare hoppas komma till EU och jobba i något land där. De allra flesta som kommer söker faktiskt aldrig asyl i Grekland, eftersom de vill vidare till övriga EU. Ändå blir en hel del av dem kvar och Grekland beräknas ha cirka 400 000 invandrare utan uppehållstillstånd.
Nu satsar EU under ledning av kommissionen på att bygga upp ett anständigt system med mänskligt tillfälligt boende och rättssäker asylprövning. EU-länderna, inklusive Sverige, bidrar med resurser i form av personal, material och pengar från EU:s solidaritetsfond. Men även om man är optimistisk kan man inte räkna med tydliga förbättringar förrän tidigast om ett år.
När jag samlar mig efter de starka upplevelserna i Grekland kan jag dra några huvudslutsatser.
Utvecklingen i Grekland visar hur viktigt det är med en gemensam politik med samma regler för migration och asylprövning i hela EU. Solidariskt EU- samarbete är i längden den enda möjligheten för en human och samtidigt lagreglerad migrationspolitik, där asylrätten värnas.
Förläggningen var helt enkelt ett fängelse med olika gallerförsedda, låsta rum där i varje rum trettio, fyrtio personer vistades på liten yta med madrasser och filtar på golvet. Hit förs människor som tagit sig in över gränsen till Turkiet. Här hålls de samlade i upp mot sex månader. Sedan får de allra flesta nej till uppehållstillstånd och släpps ut. Eftersom Turkiet eller andra länder som migranterna kommer ifrån inte samarbetar om återtagande, verkställer Grekland nästan inte några utvisningar. Därför stannar de flesta kvar i Grekland och EU oftast utan pengar men med ett hopp om att kunna jobba illegalt.
Förhållandena på förläggningarna är naturligtvis omänskliga och helt oacceptabla och därför skickar inte Sverige tills vidare några asylsökande tillbaka till Grekland. Naturligtvis har Grekland ett stort ansvar men det har också Turkiet som utan att samarbeta tar emot och släpper vidare ett stort antal människor som med hjälp av smugglare hoppas komma till EU och jobba i något land där. De allra flesta som kommer söker faktiskt aldrig asyl i Grekland, eftersom de vill vidare till övriga EU. Ändå blir en hel del av dem kvar och Grekland beräknas ha cirka 400 000 invandrare utan uppehållstillstånd.
Nu satsar EU under ledning av kommissionen på att bygga upp ett anständigt system med mänskligt tillfälligt boende och rättssäker asylprövning. EU-länderna, inklusive Sverige, bidrar med resurser i form av personal, material och pengar från EU:s solidaritetsfond. Men även om man är optimistisk kan man inte räkna med tydliga förbättringar förrän tidigast om ett år.
När jag samlar mig efter de starka upplevelserna i Grekland kan jag dra några huvudslutsatser.
Utvecklingen i Grekland visar hur viktigt det är med en gemensam politik med samma regler för migration och asylprövning i hela EU. Solidariskt EU- samarbete är i längden den enda möjligheten för en human och samtidigt lagreglerad migrationspolitik, där asylrätten värnas.
torsdag 12 maj 2011
Försäkringskassans servicekontor blir kvar
Många människor har känt oro efter Försäkringskassans oväntade förslag tidigare i år om att lägga ned servickontoren. Jag förstår dem och delar deras oro. De lokala servicekontoren har varit mycket uppskattade och hjälpt många med information om regler och ansökningsrutiner. I detta läge var det verkligen oroväckande att Försäkringskassan kom med förslag som skulle försämra servicen till allmänheten.
Vi i Socialförsäkringsutskottet enades om ett utskottsinitiativ och uppmanade regeringen att återkomma med åtgärder för att rädda Försäkringskassans service. I dag har regeringen lämnat det glädjande beskedet att Försäkringskassan uppmanas att ställa in nedläggningen som skulle vara genomförd 31 december 2012.
Regeringen uppdrar till Försäkringskassan att utforma en långsiktig lösning för hur myndigheten ska möta människor genom olika kanaler, såväl fysiskt som elektroniskt. Enligt regeringen ska försäkringskassan också samråda med bland annat Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
Jag tror verkligen på idén om lokala kontor, där människor lätt kan få information från olika myndigheter. Det vore sorgligt och utmanande om alla nyöppnade servicekontor plötsligt skulle läggas ned. Därför välkomnar jag regeringsbeslutet, som går Socialförsäkringsutskottets vilja till mötes och som visar att regeringen lyssnat på människors oro och uprördhet.
Vi i Socialförsäkringsutskottet enades om ett utskottsinitiativ och uppmanade regeringen att återkomma med åtgärder för att rädda Försäkringskassans service. I dag har regeringen lämnat det glädjande beskedet att Försäkringskassan uppmanas att ställa in nedläggningen som skulle vara genomförd 31 december 2012.
Regeringen uppdrar till Försäkringskassan att utforma en långsiktig lösning för hur myndigheten ska möta människor genom olika kanaler, såväl fysiskt som elektroniskt. Enligt regeringen ska försäkringskassan också samråda med bland annat Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
Jag tror verkligen på idén om lokala kontor, där människor lätt kan få information från olika myndigheter. Det vore sorgligt och utmanande om alla nyöppnade servicekontor plötsligt skulle läggas ned. Därför välkomnar jag regeringsbeslutet, som går Socialförsäkringsutskottets vilja till mötes och som visar att regeringen lyssnat på människors oro och uprördhet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
